Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltaga i en utflykt uppåt fjällen och hade av någon
anledning blivit försenad. Min häst var åtskilligt
bråkig och ville gå sina egna vägar. När jag efter
mycket besvär lyckats tvinga honom att följa mina
intentioner, fann jag plötsligt att jag förvillat mig
bland de hundratals gamla ridstigar som
genomkorsade terrängen. Jag visste kursen på ett ungefär och
beslöt taga vägen utmed havsstranden, där en stig
syntes mig mera praktisk än de andra. Det var
högvatten och stigen översvämmades stundom av sjön som
bröt sig i små fräsande vågor. Det var som om jag
skulle ha ridit till havs. Men snart upptäckte jag en
ensam stig som förde rakt upp mot fjället och jag
följde den. Den var tydligen mycket gammal och
använd, ty stigbyglarna nådde ibland ned till dess
kanter på båda sidor om mig.
Plötsligt fick jag höra sång eller rättare skrål och
över krönet av en backe såg jag en man till häst
komma emot mig. Han satt osäkert på hästen och
vinglade stundom betänkligt.
En vän hade berättat att mötande islänningar oftast
stanna länge och underhålla sig med varandra om
nyheter och utbyta tankar och klunkar ur sina flaskor.
Det är högst oartigt att icke följa denna sed.
Den här islänningen var i högsta grad språksam.
Han började redan på långt håll men jag begrep inte
ett ord och min brist på kunskaper hindrade honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
