Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ag folket äfler oss si högt deri skoil gi,
Att enn pi slutet ej den andre skall forstå.
Enn Årettåd mann skall till ditt beröm uppresa,
På vilken ko som kann i klara ord får leta,
Att tallrik Ennighet ha’r mörkeri drivit av,
Då kon vårt Svenntka Språk tit värde återgav ’).
Jag gerna visst en slant i fattigbössan lade,
Allenast tretti år jag nu tillbaka bade,
Och såleds redan fick i boppet deråt le,
Att en gång detta allt i sin fullbordan se.
Men åldren mig förut väl bort ur tiden drifver j
Min Efterverid jag då som testamente gifver :
”Arbeten, kära Barn, i samma smak som vi,
"J torden annars af vår dårskap kloke bli.” *)
*) Carl Brunkmans och några andras
orthogra-phiska bizarrerier hafva gifvit anledning till
detta skämt. Man ser, att Författaren, när
detta skrefs, ogillat åtskilligt, som sedermera
blifvit nästan allmänt gängse. Inconsequent
synes det, att t. ex. förkasta
congonantfördubb-lingch i att, och antaga den i titt, till m. (1.
ord. Vtg. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
