- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
147

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. D'Artagnan befarar, att han icke placerat sina pengar rätt - 20. Planchet & C:is aktier komma åter i pari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

- Tvärt om, min herre, svarade Monk.

- Låt oss nu gå om bord, mina herrar, ropade Keysers son,
Karl hälsade generalen på ett ädelt och värdigt sätt, i det

han sade:

- Ni skall förlåta mig den motgång och de våldsamheter
ni lidit, då ni blir övertygad, att jag icke vållat dem.

Monk bugade sig djupt utan att svara. Karl å sin sida ville
med avsikt ej yttra ett enda ord enskilt till d’Artagnan, men
högt sade han till honom:

- Ännu en gång tack, herr Chevalier, tack för edra tjänster!
De skola gottgöras eder av Gud, som, efter vad jag hoppas,
skall låta mig ensam erfara prövningarna och smärtan.

Monk åtföljde Keyser och hans son och inskeppade sig med
dem.
D’Artagnan följde dem, i det han mumlade:

- Ack, min stackars Planchet! Jag fruktar verkligen, att
vi gjort en dålig spekulation.

20. PLANCHET & C:IS AKTIER KOMMA ÅTER I PARI.

Under resan talade Monk föga med d’Artagnan. Då
mannen dröjde att infinna sig vid måltiden, en måltid, som
bestod av saltad fisk, skeppsskorpor och genever, ropade
honom Monk, i det han sade:

- Det är serverat!

Det var allt. Som Monk vid viktiga tillfällen var mycket
kort och bestämd, hämtade d’Artagnan av denna korthet icke
något gynnsamt förebud för utgången av sin beskickning.
Men som han nu hade mycken tid övrig, bråkade han sin
hjärna med att utfundera, huruledes Atos kunnat träffa Karl
II, huru han med honom avtalat överfarten till England, huru
han slutligen inkommit i Monks läger, och den arme
musketörlöjtnanten ryckte ett hår ur sina mustascher, så ofta han
tänkte på, att Atos utan tvivel varit den kavaljer, som åtföljt
Monk den märkvärdiga natten, då generalen bortfördes.

Slutligen, efter två dygns överfart, närmade sig skeppar
Keyser det ställe, där Monk, som under resan utdelat alla
nödiga order, befallt att man skulle landsätta honom. Det var
just vid utloppet av den lilla floden, i närheten av vilken Atos
valt sin boning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free