Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
mig redan kär som en dotter», stod där bland annat;
»hennes vackra yttre i förening med hennes ännu
vackrare inre, hennes godh j ärtenhet, vänlighet och villighet
hafva tillvunnit henne hela min tillgifvenhet. De första
dagarna syntes hon väl litet blyg eller nedslagen, men
det lyckades mig snart att förjaga detta. Som du skref,
var hon ganska okunnig i fruntimmergarbeten, men hon
visar en ovanligt stor fallenhet därför och vill deltaga
i allt, äfven i de gröfsta sysslor, emedan, som hon yttrar
sig, hon önskar att blifva en duglig kvinna, som själf
kan förtjäna sin föda utan att ligga barmhärtiga
människor till last. När jag talar med henne om dig
(hvilket ofta händer, det kan du nog förstå), blir hon alltid
så glad, och instämmer med mig i mina böner för ditt
väl. Det gör mitt gamla modershjärta så godt att höra.
Att du icke som vanligt kan komma hem till jul är
visst rr^cket påkostande för mig, men jag får icke vara
egennyttig nog att klaga, då detta uteblifvande är
nödvändigt för dina studier. Men annars skulle du nog
funnit det gamla hemmet ännu trefligare, sedan den
goda Klara kom dit. Hon tyckes kunna på mina ögon
se allt hvad jag önskar, och jag har aldrig förut känt
en så innerlig trefnad i mitt ensamma lif. Hon är nu
sysselsatt att sy linne åt dig, och hon arbetar så träget,
att jag ibland måste taga sömnaden ifrån det stackars
barnet, som annars kunde fördärf va sina vackra ögon,
hvilka nästan påminna mig örn min olyckliga, men
högt älskade systers ... du vet!» . . .
Nära ett år förflöt, under hvilken tid alltmera
glädjande underrättelser inlupo om Klara, af hvilka jag
genast skyndade att gifva den gode doktorn del. Då
erhöll jag ett bref från min mor, i hvilket hon till min
förskräckelse med stor sorg berättade mig, att Klara
hastigt försvunnit, utan att man lyckats erhålla den
ringaste spaning om henne. Hon hade gått ut en
eftermiddag under sista marknaden för att göra några små
uppköp. Då hon dröjde ovanligt länge borta, började
min mor blifva orolig, och hon stod just i begrepp att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
