Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En familj på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
och började sedan ropa, att han var min köttslige kusin,
att han var kommen från Amerika för att hälsa på
pappa, att han hette Helge Slagsvärd, och Gud vet allt,
hvad han pratade. Fast det lät otroligt, trodde jag
honom ändå, emedan han såg så uppriktig ut ... och
så var han så svart i synen som en riktig amerikanare...
och så fick han den äran att följa mig hem . . . och
så talade han om, huru han kommit med ett stort
skepp till Stockholm, och huru han gått med ångbåten
till Strängnäs, därifrån han sedan begifvit sig hit;
och så . . .»
»Och så kysste han dig väl om igen, kan jag tro?»
frågade kaptenen leende.
»Ja; han hade verkligen den oförskämdheten»,
svarade flickan och torkade sig med en åtbörd, som
skulle föreställa förargelse. »Men se där bara, huru
systrarna ännu hålla på att slitas om honom. De
tyckas glömma, att det var jag, som först visade
honom hit ...»
»Ja, det är rätt! Behåll honom du för egen
räkning, min stumpa! Men du nekar väl icke mig ändå
att få låna honörn på en stund? Jag har ju knappast
ännu fått se på honom riktigt ...»
Utan att afvakta Hannas tillåtelse, armbågade
kaptenen sig fram till den af hans hustru och döttrar tätt
omgifne och hjärtligt välkomnade unge amerikanarn,
fattade honom vid handen och bad honom följa sig in,
till stor saknad för de unga, blonda kusinerna, sorn
gärna hade önskat att ännu längre få beundra hans
mörka, glänsande lockar och dito ögon.
Sedan kaptenen inkommit i sitt arbetsrum, slog
han sig ned i en skinnsoffa och betraktade länge den
framför honörn stående gossen. Det var också
någonting att se. Hög panna, kvicka och lifliga svarta ögon,
djärft böjd näsa och en liten fint bildad mun, redan
beskuggad af mörka f j un, men för öfrigt så täck, att
mången flicka skulle önskat sig densamma. En annan
sak var det med hyn, hvilken af en eldigare sol än
nordens var färgad så mörk, att den föga skulle anstått
en ung skönhet, åtminstone i vår världsdel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
