- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
574

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. HAFSDÄGGDJUR (PINNATA) -

14:E ORDNINGEN: Skäldjur (Pinnipedia) - 2:a Familjen: Sjöhundar (Phocida)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

SKALDJUK.

honans färg är så väsentligen olika hannens, att man trott sig hafva att göra med"
en annan art. Hon är öfvervägande dystert gulhvit eller halmgul, på ryggen
öfvergående i gulbrunt.

Den grönländska skälens utbredningsområde inskränker sig till nordens högsta
breddgrader, men sträcker sig sannolikt genom Behriugssundet in i norra delen af
Stilla hafvet. En och annan träffas då och då vid Lapplands och Norges, till och
med Storbritanniens kuster, men dessa äro endast väderdrifna, emedan områdets
sydgräns knappt kan utstakas sydligare än 67 graders nordlig bredd. I motsats till
skälhunden undviker han fasta landet och uppehåller sig nästan uteslutande på
isblock. Här finner man dem ofta lägrade i utomordentlig mängd så långt man kan
j?e med en kikare, i hundra- och tusental bredvid hvar andra, men aldrig träffar inan



\

Fig. 246. Grönlandsskäl (Plioca groenlandica). yi6 af nät. st.

dem långt ifrån iskanten, utan alltid invid dess bräddar. Under fortplantningstiden
uppsöka de med mycken omsorg de tjocka isstyckena för att icke utsätta de späda
ungarne för någon fara. På grund af detta egendomliga val af uppehållsorter tvingas
den grönländska skälen att företaga flera vandringar än de öfriga arterna. Då isen
smälter om sommaren, begifva de sig längre upp åt norr, då hafvet om hösten drager
öfver sig sitt kristalltäcke, gå de åter söder ut, men derjemte vandra de i vestlig
och ostlig rigtning. En och annan skeppare berättar sig hafva sett dem simma midt
ut på hafvet i en temligen rak linie, som snabbt rörde sig framåt. - Såsom man
i Londons zoologiska trädgård haft tillfälle att se, är deras gång någonting midt
emellan öronskälarnes vaggiiing och skallrandarnes krypande på buken, emedan de
vid sin gång regelbundet taga framfötterna till hjelp och trampa med dem. Med
afseende på lasten och deras föda gäller det samma som för skälhunden. Vid de

-L U ö O 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free