- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
3

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
FÖRSTA ORDNINGEN: Sångfoglar eller Tättingar (Oscines)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under årets öfriga tid samla sig paren till familjer och dessa till flockar och skaror,
som slutligen kunna växa till verkliga härar. På detta sätt samla sig icke blott
medlemmar af samma art, utan äfven närstående arter lefva stundom hela månader
till sammans. Sådana samlingar kunna vi få se på våra ängar och fält på senhösten
efter slutad äggkläckning och ruggning, sådana samlingar infinna sig äfven såsom
tiggare vid landtgårdarne och på stadsgatorna och hålla äfven i hop i främmande
land. Vanligen plägar den klokaste sörja för sällskapets väl och åtlydas eller till
sitt beteende efterhärmas af de öfriga, men vid andra tillfällen, då äfven sångfoglarne
förena sig till ett sällskap, uppoffrar ingen medlem sin sjelfständighet. Visserligen
bistår den ene den andre troget i fara eller nöd och hålla hannen och honan med
innerlig ömhet troget till sammans samt älska föräldrarne sina ungar så mycket som
detta är fallet med någon annan fogel, men för öfrigt handlar hvar och en for sin
del såsom honom bäst synes. Dessa föreningar tyckas verkligen framgå ur
medvetandet af alla de fördelar, som dylika förbindelser mellan likartade och lika
begåfvade varelser tillskynda den enskilde, och några arter hålla till och med
sammankomster på viss tid och visst ställe för att, som det synes, meddela hvar andra
dagens händelser och erfarenhet. Några af ordningens medlemmar äro deremot
verkliga enstöringar, som lägga beslag på ett eget område och med afundsam omsorg
vaka öfver att intet annat par inkräktar på det samma samt till och med fördrifva
sina egna ungar.

Hvad födan angår, borde denna ordnings medlemmar noga taget betraktas
såsom roffoglar, ty det stora flertalet lefver, om icke uteslutande, likväl öfvervägande
af andra djur: insekter, larver, snäckor och maskar af alla slag; ja, ordningens största
arter kunna verkligen anses soni de dugtigaste röfvare, hvilkas jagt ingalunda
inskränkes till smådjur och hvilka utveckla en kraft och en skicklighet i förening med
mod och list, som mäta sig med de egentliga roffoglarnes. Men nästan alla, som
företrädesvis lefva af djur, förtära derjemte äfven frukter, bär och korn, och de
öfvervägande bär- och kornätarne laga nästan utan undantag äfven vid tillfälle insekter.
Somliga arter äro verkliga allätare, som aldrig synas vara i förlägenhet om medlen
till sitt lifsuppehälle.

Allt efter som födan företrädesvis utgöres af växtämnen eller af djurämnen,
tvingas sångfoglarne att, då vintern kommer och gör ett slut på deras
näringstillgångar, lemna sitt hemland, eller ock kunna de år ut och år in bebo samma trakt.
Alla ordningens i varma länder boende arter flytta icke, utan stryka möjligtvis
omkring från ett område till ett annat, såsom äfven några af våra nordiska arter göra,
ehuru jemförelsevis få bland dessa äro i stånd att uthärda öfver vintern, sedan
frosten härjaät skog och fält, och icke blott de flesta insektröfvarne utan äfven många
frö- och kornätare, ja, till och med en del af allätarn e lyda den tvingande
nödvändigheten och vandra till södern.

Våren är för de flesta Sångfoglar kärlekens tid, men just bland dem finnas
likväl några arter, som alldeles oberoende af naturens nyvaknade lif för sin parning och
äggkläckning icke äro bundna vid någon viss tid på året, utan lika väl trotsa nordens
iskalla vintrar som andra trotsa tropikländernas qväfvande sommarhetta. Mängden
rättar sig likväl efter årstiderna, och till våren upplösas alla de stora sällskap, som
bildades på hösten. De sällskapliga dygderna vika nu för en lidelsefull och retlig
stämning, som endast återfinnes hos få andra foglar; näbben öppnas nu icke blott
till sång utan hvässas äfven till strid, och man vore nästan frestad att tro, det
sångfoglarne dela sitt dagsverk endast mellan sång och slagsmål. Nu utvecklas äfven det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free