- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
684

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

o

684: LÅNGVINGADE SIMFOGLAR.

sådana. Hon utbreder sig öfver mellersta och södra Europa, Afrika och Amerika
samt går söder ut ända till Godahoppsudden och Brasilien. Vid Nordsjökusterna
uppträder hon tidigast i slutet af april, börjar kort derefter rufva och vandrar redan
i augusti, senast i september åt södern för att öfvervintra i Medelhafvet, Röda,
Indiska och södra Atlantiska hafvet. In i Östersjön liksom till Bohuslän förirrar sig
väl en och annan, men skrider här aldrig till fortplantning. Då Naumann år 1819
besökte Nordsjööarna och närmade sig den lilla ön Norderoog, skulle han kunnat
hålla den for att vara täckt af snö, emedan foglarne så tätt betäckte stranden, att
allting såg snöhvitt ut och den långa strimman bjert afstack mot de mörka
hafs-vågorna. - Går man långsamt och försigtigt med på marken rigtade blickar fram
mellan de tätt intill hvar andra stående bona och bemödar sig att icke söndertrampa
äggen, bli foglarne så djerfva och kringflaxa en så nära, att de icke sällan med sina
vingar stöta mot ens hatt eller hufvud. Dervid släppa cle sin spillning så tätt, att
öns kläder sedan se ut som vore de bestänkta med kalk. Foglarne flyga så tätt till
sammans, att de med tydliga smällar slå med sina vingar mot hvar andra. Deras
häckningsplatser äro antingen vidsträckta, med kort gräs beväxta ytor, eller ock torra
sandbankar i hafvets omedelbara närhet. En liten skålformig fördjupning tjenar till
bo. Efter omkring tre veckor utkläckas ungarne, lemna snart derefter boet och
tillbringa derefter sina ungdomsdagar på samma sätt som hos familjens öfriga medlemmar.

Svarttärnorna (Hydrochelidon) utmärka sig genom sin svaga näbb, sin
jemförelsevis grundt klufna stjert och sina djupt urringade simhinnor mellan tårna. De
äro insjötärnor, som till sitt lefnadssätt betydligt skilja sig från öfriga tärnor.
Insekter utgöra tidtals deras uteslutande byte, ehuru en liten fisk icke heller alldeles
försmås och då och då äfven något annat vattendjur torde fångas. De äro icke
några fulländade störtdj^kare, utan jaga snarare på samma sätt som svalorna, sväfva
mycket lågt fram öfver vattenytan, utföra svängningar skenbart mera för sitt nöje
än af tvång, hålla sig länge skakande på ett ställe, och då de uppspanat ett byte,
störta de sig icke lodrätt ned i vattnet, utan sänka sig i en svängd linie och
upptaga bytet med näbben utan att dyka ned med kroppen. Men dessa rörelser försiggå
likväl alltid mycket hastigt, och den fiskande svarttärnan erbjuder just derför ett
ständigt vexlande skådespel. -. Till häckningsplats välja sig dessa tärnor ett passande
ställe midt i ett träsk eller moras. Sjelfva boet är, motsvarande sin plats, af något
olika byggnad, men liknar aldrig de öfriga tärnarternas bo. Till dess underlag
framsläpas alltid växtämnen, af hvilka stundom formliga högar uppstaplas, och på deras
yta bildas en grund fördjupning. I början af juni finner nian härstädes tre, mera
sällan 2 eller 4 ägg, hvilka rufvas under 14 till 16 dagar. Två veckor senare, då
ungarne kunna flaxa något, lemna dessa boet. Sedan de blifvit flygfärdiga, följa de
ännu en lång tid de gamla på alla Utflygter, tigga föda under oaflåtligt gnäll och
besvära ofta ännu under bortflyttningen sina föräldrar på detta sätt. - I södra Sverige
träffas esomoftast från maj till september, ehuru hon ej är vanlig, den lilla Svarta
tärnan (Hydroclielidon nigra), med en dyster färgteckning, mot hvilken dock de
röda fötterna bjert afsticka. Näbben är vid roten röd. för öfrigt gråsvart. Hennes
kroppslängd är omkring 26 cm., hvaraf stjerten upptager 8 cm. - Jemte henne har
man en gång i Skåne träffat den ungefär lika stora Hvitvingade svarttärnan
(Hydroclielidon leucoptera), hvars näbb är körsbärsröd, i spetsen svart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free