Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13 - Strålningshämmande ytbehandling i samband med radiatoruppvärmning, av Erik O. Jonsson, byråchef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i.
Strålningstalet för en veckad yta kan, under
förutsättning att strålningstalet i olika riktningar är
konstant, grovt approximativt uttryckas genom
formeln
flveck —
sin - ] -f sm
-2 / 2
där a är den släta ytans strålningstal och a är
vinkeln mellan de motstående sidorna i varje veck. De
uppmätta värdena stämma inom försöksfelens gränser
med de enl. ekv. (i) erhållna.
Försök med radiatorer
För experimentell bestämning av här ifrågavarande
ytbeläggningars inverkan vid radiatoruppvärmning
har en serie prov utförts vid K. T. H:s institution
för värme- och ventilationsteknik.
Vid dessa prov bestämdes dels radiatorns
värmeavgivning och dels värmeförlusten genom väggen
bakom radiatorn vid olika ytbeskaffenhet hos radiator
och vägg.
Tre olika radiatorer användes vid proven nämligen
en 15 x 59 Simplex, representerande gruppen
panelradiatorer, en 20 x 59 Duplex, representerande
gruppen vanliga sektionsradiatorer, och en 20 x 59 A-Rex,
representerande gruppen tunna sektionsradiatorer med
stor delning. Alla provradiatorerna hade sålunda
samma höjd, 590 mm, och samma längd, 900 mm. Vid
proven var väggen bakom radiatorn dels lackmålad
och dels belagd med Al-folie. Målning med Al-färg
skulle också kunna komma ifråga, ehuru dess
isoleringsverkan, så som av det föregående framgår, blir
mindre och därför torde ha mindre förutsättningar
att bli lönande. Al-färgen lämpar sig emellertid ej
för jämförande provningar på grund av svårigheten
att vid olika prov erhålla samma strålningstal på
färgen. Värmevinsten vid ytbeläggningar med
mellanliggande strålningstal torde dessutom med
nöjaktig noggrannhet kunna bestämmas genom
inter-polering.
Den med Al-folie belagda ytan bakom radiatorn
hade samma längd och höjd som denna eller 900 x 590
mm. Folierna »klistrades» fast vid väggen medelst
en tjockflytande, icke torkande olja, så att de lätt
kunde avtagas.
V ärmeförlusten genom väggen bakom radiatorn
Beteckningar:
; = medeltemperaturen på inre ytan av väggen bakom
radiatorn,
ty = medeltemperaturen på yttre ytan av väggen bakom
radiatorn,
tr = medeltemperaturen på radiatorn,
t0 = medeltemperaturen i rummet,
A = värmegenomföringstalet för väggen bakom
radiatorn i kcal/m2 °C h,
k’ = _L
A
+ 0,07
D = värmeledningens drifttid i timmar per år
h — to
_A1 = - vid prov med lackmålad vägg minus
h — *<> .
—- vid prov med Al-klädd vägg,
tr
Q = värmemängd som går genom väggen bakom
radiatorn i kcal/m2 °C h,
Qr = radiatorns totala värmeavgivning i kcal/h och
Qb = värmebesparing genom Al-klädsel av väggen bakom
radiatorn.
Resultateten av proven för bestämning av den genom
Al-klädsel av väggen bakom radiatorn ernådda
värmebesparingen äro sammanställda i diagrammet
fig. 2. Såsom härav framgår har [Ati)\ _Ai en viss
tendens att växa med den valda abskissan, A\ ° v
\fr- to
Det synes dock ej möjligt att på basis av de utförda
försöken få fram något tillförlitligt samband mellan
de angivna storheterna. Med hänsyn till att ändringen
Fig. 2.
2l8 Byggmästaren 1949, 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
