Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att lagens strängaste rum skulle appliceras på en så värdig
ledamot som Chydenius varit, men trodde uteslutning för de andra
ståndens skull blifva oundgänglig, Prosten Kroger ansåg saken
ej vederbörligen vara till ståndet inkommen och kunna hvila, derest
icke andre riksdagsmän, som med sina skrifter rört securitas
pu-blica, borde ställas under samma qvestion som Chydenius. Häri
instämde Mathesius.
Ordföranden understödd af andre upplyste, att sekreta
utskottet velat afbida prestaståndets yttrande. Mathesius talade
fortfarande för mildring; prosten Ekman ville för ståndets
värdighets och Chydenii egen skull tillstyrka uteslutning från
riksdagsmannarätt, och påminte att sådant nyligen vederfarits
komministern Heurlin för ett ringare fel. Kyrkoherden Heurlin ville om
möjligt nöja sig med det mildaste ansvar samt framhöll, hurusom
Chydenius härvid „icke egentligen med sitt förhållande offenderat
ståndet, utan fastmera kastat sig uti dess sköte, då han understält
denna skriften dess ompröfvande.“ Häruti instämde kyrkoherden
Ståhl och doktor Alin. Prosten Haartman uppträdde för fjerde
gången mot dem som yrkat mildring, förklarande att ståndet genom
sin påskrift stode i ansvarighet, derest det icke beifrade saken
utan mannamån. Prosten Bolmstedt berättade, att i sekreta
utskottet bland annat yrkats, att skriften, ehuru försedd med
ståndets påskrift, borde på kåken uppbrännas. Professor Amnell
vidhöll, att saken till Chydenii eget bästa borde i möjligaste
måtto påskyndas. Blefve han från ståndet utesluten, så såge
talaren sig kunna vidare bedja för honom, hvilket eljest icke läte
sig göra eller blefve utan verkan.
„Herr prosten Wijkman ville hafva den öfverenskommelse
inom ståndet, att ehvad beslut som uti saken tages, ståndet dock
må protegera Chydenius, i fall de andra stånden skulle med honom
vilja gå längre, emedan man icke förut med visshet kan säga, hvad
de såsom menniskor kunna finna sig vid att göra, och hvad steg
ståndet häruti tager, kan dock icke sägas att sekreta utskottet
derigenom stö tes.“
Prosten Forssenius fann saken icke blott gälla Chydenius,
utan äfven ståndets egen heder, hvilken han exponerat med det
han subdole gått till väga att utverka sig påskriften, utan att
yppa för ståndet sakens egentliga omständigheter. Detta allena
vore tillräckligt för honom att mista ståndets förtroende, som
igenom honom råkat i blame hos de andra stånden och publiken.
Trenne gravamina låge honom eljest som ifrågavarande skrifts
auktor till last. „Först har han tadlat riksens ständers beslut och
författning i ett ämne, derest den i finanssaker så erfarne
kommerserådet Nordencrantz’ princip blifvit vedertagen, hvilken
Chydenius såsom en yngling är för svag att mästra.“ 2:o hade han
härigenom satt banken i misskredit och 3:o syftade skriften på
några ställen derhän att uppreta allmänheten till att icke vidare
åtaga sig kontributioner. Kunde förbön försona detta, ville tala-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
