Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med egna fartyg blifvit utförda; utan ock den båtnad på de utrikes
ifrån införda nödiga varorna, som äfven icke hade gått utur riket, om
icke, i brist af egna tillräckliga fartyg, man varit nödtvungen att taga
varorna utur andra handen, eller att derom tillita engelsmän och
holländare ; icke att förtiga, hvad utländingarna förtjente på frakter svenska
städer emellan, sedan äfven för samma orsaks skull de inhemska
skeppsbygg- och rederierna omöjligen kunde komma i det stånd, som
vederborde, och alltså icke heller rikets sjöfart och handel utvidgas och
tillväxa, som erfarenheten nogsamt viste; så ock i öm betraktan af den
härifrån flytande ständiga nationala förlusten, och den derutaf följande
större och större undervigt i handeln, togo högbemälta kongl. kollegier
under nogaste öfvervägande, huru och igenom hvad medel detta
säkrast skulle kunna hjelpas och förekommasu.
Det är ett underligt begrepp om den nationala vinsten, som man
redan i flere sekler gjort sig hos några stater i Europa, som i sin
till-l&mpning stöter de förnuftiga begrepp man annars ville göra sig om
den samma. I dess första och enfaldigaste beskrifning äro nästan alla
ense, nemligen att den består i differensen af ut- och inskeppnings
varor-nas värde; men så snart man kommer att göra tillämpning deraf, faller
man in nti sådana satser, hvilka svårligen dermed kunna förenas, och
antager dem alldeles utan bevis såsom solklara följder af detta
allmänna begrepp. Till exempel: ju mera man är i stånd att utestänga
främmande handlande utur ett rike, ju större skall dess nationala vinst
derigenom blifva. Ju flere näringar man kan hitta uppå och få i gång,
jn mera skall en nations folk- och varumängd ökas, — utan att det
är förut afgjordt, om de nya kunna blifva mera lönande än de förra,
eller icke. Om ett arbete kostade tusende, men tillverkningen deraf
ej vore värd mer än 100, så säger man ändå, att den handteringen är
vinst för nationen. Ja, det har gått så långt, att man nästan trott
kronans och privates kassor kunna beskattas och uttömmas med föga
ap-parens att någonsin få sitt till baka, allt till en national vinst: och när
dylika satser vunnit burskap i en nation och läsas i berömliga skrifter
såsom grundsanningar, hvad under, om man med sina hushållsförslag
löper kors om hvar annan, och författningarna blifva tillskapade
der-efter ? ^
Ämnet är så vidsträckt i sig sjelft, och sanningen så stridande
emot den allmänna smaken, att den fordrar en mera utförlig och
grann-laga utredning, än i detta svar kunnat få rum.
Den är äfven så betydande i förevarande frågomål, att deruppå
väsendtligen beror utgången af den emellan auktor och kritikus
uppkomna tvist. Derföre är nyligen utgifven af trycket en skrift under
namn af Den nationala vinsten, hvarest detta ämnet finnes närmare
granskadt, dit jag alltså ser mig föranlåten att hänvisa [dig], min
läsare, såsom en grundläggning till detta svar.
§ 25.
Så snart det är gifvet, att differensen af utskeppnings- och
inför-akrifna varornas värde ntgör den rätta nationala vinsten, så blifver med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
