Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkomst, den man oafkortadt fått njuta, om samma handel blifvit
be-sörjd af ntlftndingar, och nn plötsligen uppoffrats på några medborgare,
att hålla dem skadeslösa i den för nationen och dem sjelfva mindre
lönande rörelsen.
Men hel- och halffriheten ville icke så mycket säga till handelns
tvång: här var ett mål ännu, som någorlunda tyglade egennyttan, så
snart den ville skrida öfver den tredjedels besparing af tullen, som
egna njutit till godo, — emedan utländingen då var i stånd att genom
ett drägligare pris minska deras afsättning.
De större stapelstäders handlande, som noga märkte detta, och
med harm sågo, hvad afbräck dem af utländingar häruti tillfogades,
sjöngo dagligen den visan, huru skadligt det var, att låta utländingar
handla fritt i riket, och en godtrogen nation glömde bort att göra
skil-nad emellan sin och några handlandes vinst, hvilka i friheten voro på
det närmaste med hvarannan förknippade, men genom författningar fingo
ett stridigt intresse sins emellan. Det antogs af de flesta som ett axiom,
utan att fråga vidare efter något bevis derpå, och man trodde
främmandes utestängande göra oss så lyckliga, som en muhamedan [finner
sig], när han fått taga lifvet af en kristen. Man hade mest att syssla
dermed, huru man kunde verkställa detta sitt beslut.
Den år 1660 i England utfärdade navigationsakten tjenade
härvid till en plan, Englands välstånd till ett skäl, kongliga kollegierna
till ett medel, och de större stapelstäders handlande till oförtrutna
på-drifvare. Satsen nekades af ingen, men påföljderna satte likväl riksens
höglofl. ständer, och i synnerhet de mindre städernas borgerskap i oro,
hvarföre kommerse- och tulldeputationen i sitt till ständerna under den
11 Juni 1723 afgifna betänkande påstå, att kongl. kommerse-koUegium
skutte vara vid nästa riksdag ansvarigt, om genom plakatets för tidiga
utfärdande någon brist eder dyrhet skulle existera.
Det hade kunnat tjena till uppenbar krigsorsak med andra stater,
om man alldeles förbjudit utländingame att segla hit; samma ändamål
syntes vinnas till någon del med lindrigare ord, fast ej af mycket olika
betydelse. Derföre utfärdades ett produktplakat år 1724, hvarå 1726
en förklaring utkom, hvarigenom utländingar, då de ej funno sin
räkning vid att segla med hela laddningar af egna produkter, vid förlust
af skepp och gods blefvo förbjudna att segla på Sverige.
§ 26.
Hvad i öfrigt engelska navigationsakten och dess utfärdande
beträffar, som af vederpartema så högt åberopas, så är af engelska
historien bekant, att den haft med vårt produktplakat ett någorlunda
lika ursprung. Nationen i England var redan i förra seklet delad i
tvenne partier, af hvilka det ena fått namnafWhigs, och ansågos för
patrioter eller frihetens försvarare, hvilket de ock under det långa
parlamentet år 1673 gjorde skäl för; det andra Tories, hvilka den tiden
höllo sig till konungen. Men under det whigs skylde sig under frihets*
namnet, och med ena handen fäktade emot enväldet, krafsade de i mjugg
«lider sig med den andra så mycket de kunde komma åt af sina med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
