- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
7

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

0oh sanning? Detta kan således aldrig hafva
varit Ta fil! mening, en man som tänkt med så
myc-le t-11 niskillning, som aldrig skref annat än hvad han
j sin tanke riktigt fattat, och som, vid hvarje
bokstaf som llöt ur hans penna, lade vigt och uttryck.
Orden: "rem clifficiHimam assecuti sunt "
äfvensom orden: "ut illis no. i<oto quiclem opus
esset" lemnar Ernesti aldeles oförklarade. (Det
var likväl detta, som Chladenins hade åtagit sig.)
Enligt Erne-ti-skulle denna fattigdom (son)
gjorde alt gudar och menniskor ej hade något att
beröfva dem— och som således utgjoide deras
sällhet) här kallas dijficillima res; 1) men det är
ju ej så svårt alt blifva fattig, och månne ej då
diffici/is borde snarare kanske öfversättas med
olycklig?

Herrar C]hladenins och Ernesti stöta således
med sina förklaringar nästan till samma punkt,
ehuru på olika vägar. Den förre påstår, att
Fin-narnes sällhet var positifj eller att de verkligen
ansågo sig lycklige, för det de ej behöfde
önska sig något mera , d. v. s. de hade sjelfve
medvetande af sin sällhet; den sednare åter, att deras
sällhet var negatifj eller att de ej kände några
liera behof, d. v. s. de voro medvetslöst sälle. Den
förre ville hänföra dijficiUimarn rein till orden :

1) Nemligen i sådan mening
att den (sällheten) vore svår att
ernå. Men man må än vända
och förklara huru som helst, så
passar detta lika litet till den
förklaring Ernesti vill ge
saken, som till den Chladenins
söker ott ge den. Ty den förre,
som vill lämpa det på
fattigdomen (såsom granden till
deras securitas) kan ej kalla den
difficitis, emedan ingenting är
lättare i verlden , än att blifva
fattig; och den sednare, »om vill

lämpa det till sällheten
(såsom en följd af att icke äga
någon önskan), kan ej kalla denna
för en res — ej heller att den
genom någon res kan vinnas.

2) Meningen kanske blefve då
den: i anseende till sin uselhet,
fruktande hvarken gudar eller
menniskor, hade de kommit iden
svåra belägenhet, att de icke en
gång mer hade någon önskan
öfrig, till sin räddning. Ocli
detta vore något helt annat än
den beprisade sällheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free