- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
80

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thule* *) hvarest under soininar-solståudet, oafbru»

Nord. Gesch. 1.114, jemf.
Schöning, j). 73; Furstes, p. 34,
m. fl.) bevisade att det kom af
Cimhriska neil Iriska orden mor
(haf) och marw (död), och följ
aktligen betecknade hvad
Plinius ganska riktigt anmärkt,
det döda hafvet. Vi böra
kanske i förbigående nämna att
kustlandet af Ryska
Lappmarken, allt ifrån floden Poiioja
nedåt hvita hafvet, än i dag kallas
af Ryssarne Moremanskaja
La-ponja, (se Rühs Sv. R. llist.
1. 1). s. 118) hvilket,
rådhrå-kadt af Finska ordet meri.inaiin,
lietydor "Lappska
kustlandet." Möjligen kallade nu
Finnarne det närmast derintill
stötande hafvet, efter sitt sätt att
tala: kus ti an (Ishafvet, till
skillnad från det derifrån längre
bort belägna frusna hafvet eller
hafs-hafvet, (svarande mot
Grekernes fyuXuafiU jiunzov);
hvilka ord, i ablatifven in lovö,
skulle, pä (leras språk, i förra
fallet, heta: meniuaan mere|d,
i sednare: iiizrumetiifq
(mnri-marusa?). På samma sätt
förklarades nn äfven att
Chro-nium (se sidan 81) kommer af
de Iriska eller Irländska
orden Muir-croinn, som betyder
det frusna eller
samman-grodda hafvet, (se Adelungs
Mithridates II, 54 & 84)
således hvad Plinius ganska
träffande kallade concretum; ett ord
hvaraf det förrn, nära nog, kunde
anses vara sammandraget.

1) Thule. Hvad land Pytheas
egentligen menar med sitt \t;m).>],
har blifvit mycket omtvistadt
bland de lärde. Strabo (L. iv,
c.5, §.5; L. vii, c. 3, §. 1) anser
såväl allt hvad Pytheas, som
andra , derom skrifvit, för ca ren

dikt. Plinius (L. 4, c. 10) för.
mo.lur blott att det lag beläget
inom den nordiska pol-cirkeln.
Mbla (L. iii, c. fi) anser det
ligga vid Belgiska kusten ; nc||
Solinus (c. 30) nämner det
såsom af alla öar den
läiigstheläg-na från Britannien, ofvanför
hvilket allt var frusit, och ishafvet
vidtog; men tillägger på ett
annat ställe, der ban nämner ntt
man på 5 dygn kunde segla dit
från Orkaderna , att landet var
fruktbart, och att invånarne lefde
af vår-växter, mjölk, och
trädfrukter. Tacitus (Agric. c. 10)
säger att Romerska flottan, som
kringsegla England, fått Thule
i sigte, ett land hvilket allt
hitintills af snö neil vinter varit
förborgadt. Claüdianus (de
f/uart. Coris. Honor ii, v. 32)
besjunger det, såsom skald, mera
poetiskt, då han qväder att det
upptiuat af de i Brittiska
kriget stupade Pici ers blod;
hvaraf någre sednare tiders
författare velat »luta, det han
härunder tänkt sig någon af de
Shetländska öarne, såsom
t. ex. IPAnville (i Mem. de
l’Arad. des Inser. T. 37, p.436)
och Forster (Gesch. der
Ent-deckungen und Schiffahrten ini
Norden, Franki’. 1784, p. 33).
Ungefärligen under samma
latitud, tyckes verkeligen
Ptole-mæus (Inb. ad Geogr.) och
Stephanus ßiZANTlNUS (vox
QtJV-Vj) hafva tänkt sig detsamma.
Henrik från Hunlhingthon (i
sin Hist. L.1, p.297, Erf. uppl.
ltiOl) sora lefde i 12:te seklet,
förstod härmed den nordligaste
af de Orkadiska öarne; i
anledning hvaraf ock
AdamusåRE-msksis (dc situ Danice) och
efter honom Saxo Grammaticus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cctfinnar/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free