Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— . 81
tit existerade dagar i sex månader; ocli under lika
(1 företalet till sin Hist. Dan.)
1’ontan (Iirrum Danic. Hist.,
p. 7-15). Henrik Mdssnrtrrsis
{Stct. 2, i Grnnnwg Thesaur.
p. 21)73) Bougainviue (Mem.
de 1’Acad. iles Inser. T. ID, p.
140). Mannert (Geogr. d. Gr.
u. Kiim. I. j). 83). Zeune
(Erd-ausichten. Berlin 1828, p. 40),
ni. fl- lämpat detta på Island,
såsom den nordligaste af dessa
öar, helst det sades ligea i
grannskapet af Ishafvet.
Plinius (L. iv, e. 30) säger att
nian från Norrige (Nerigon)
plägade segla till Thule,
hvilket han förmodligen anför på
grund afPytheas’ uppgift; (hvi|
-lien måhända äfven sjelf sålunda
kommit dit). Men man har ju
inga spår på att Norrmännen
den tiden seglade på Island; ty
gom bekant är, blef detta land
först 1000 år derefter eller 871
år eft. Chr. af dem upptäckt.
Deremot är det verldskunnigt
alt de, redan i de äldsta tider,
företogo sina resor norden om
(ikring Finnmarken) på
Hiarina-land. Vi hålla det derföre
troligare , att Pytheas med Thule
lie tecknat ilen nordligaste delen
af Skandinavien, eller ile så
kallade Finnmarkerna; i hvilket
fall vi förena oss med Dalin
(Sv. It. Hist. I. |>.58),
Lagerbring (Sv. It. Hist. 1. p. 31),
Murray (i JVbc. Coiiinir. Godt.
T. 0), Schöning (i Schiöler*
Allgcni. Norilische Gescli. Halle
1771, p. 18), Adelüng, in. fi.
Malte Brun deremot är den
enda som tror att pytheas
härmed menat Jutland. Någre
hafva åter med Thule velat
förstå Grönland, som först,
enligt de nordiske sagornn, hlcf
upptäckt år 981 c. Chr. Detta
har man troligen gjort i
anledning deraf att Plinius i
grannskapet af Thule nämner (i 4 B.
13 Kap.) ett land, och (i l(i:de,
27:de och 30:de Kap.) ett haf,
det han kullar Crotiiutii, ett namn
förmodligen taget af hvad
redan den gamle Skaldekonnngen
Orpheus (hvilken (efdeoinkring
1200 år f. Chr.) (i sin
Jrgannu-ticn, vers. 1079, 1080) berättat
om XQfivtou (scil. TTOirröf) såsom
han kallnr Hyperboreerna haf,
eller det döda (frusna) hafvet,
hvarmed ban torde hafva
förstått M te o t i s k a träsket.
Apollonius Rhodus, som lefde
omkr. 230 år f. Chr., betecknar
i sin Argonauticon. L. iv) med
detta namn Adriatiska
hafvet ; pililemon, som här
citu-ras af Plinius, förstår härmed
det ytterst nordliga Ishafvet,
och EustaThius, som lefde
omkring 330 år eft. Chr. , kallar
Kaspiska hafvet ined samma
namn. Detta ord, neill!.
Cro-niiim (troligen deriverndt af
Arönns, eller Saturnus, såsom
härstammande från den ännu döda,
»formade materien), har man
trott vara en förvridning sif
ordet Grönland. Men
Hardui-nus, i sina kommentarier öfver
Plinius, vederlägger sjelf denna
sin tanke, och förklarar det med
Sarmnticn, uti hvilket land,
enligt Ptolemæus (L. in, c. 5)
en flod ined detta namn skulle
befinna sig.
*) Ytterligare t;i"ninfiftr och förklaringar öfver landat- Thule, finner nian.
al’ Arkgium (Cpramenc. tle Jilandia) ; Piuvjor (Ot:b. Golh.y, Tokfaius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
