Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 88 —
"Dessutom berättade han (Pytheas) såväl om Thule,
"som om andra der belägna trakter, alt ban uppå
"dessa ställen, numera fann hvarken land, eller
"vallen, eller luft; endast ett slags
satnmänbland-"ning häraf, som till utseende liknade en
hals-"lunga (hals-svamp?); uti hvilken han sade, att
"landet och hafvet höjde sig tillsammans
(koncentrerade sig), äfvensom allt annat; och alt detta
"vore liksom materiens (första) koliesions-band,
hvar-"ken tillgängligt för vandraren, eller farbart för seg.
"lareu. *) Detta, som sålunda liknat elt slags lunga,
navra, xat rovrov tog av
åeo[iov ti val tojv ohm’, [Hj
nore noqsvtov, (hj ts
n/.co-tov vnäqyovTu. to fi tv ovv
trp Tt/.evflovi toi.y.og avtog
imoaxtvaijT a).), a åt ity tiv
>„ ’ ~ ~ i i v
axoys• TUVTU (itv r« to v
J/vOtov’ v.ai diOTt
ènayt).-■Sàv tvdévàe, rtàaav
ènil-xhoi. tijv mlywxèaviriv rijg
EvqomrjS, drro Iadtiyav
twg Tuvaidog.
1) Mnn liar på mångfaldiga
och ganska olika sätt sökt
förklara hvad Pytheas härmed
e-gentligen menat; och det är
märkvärdigt att se huru de
lärdes förklaringar, i detta fall,
omfattat äfven det orimliga.—
Någre hafva trott det Pytheas
härmed haft afseende på vissa
h af s kräk, eller mol tu sker
(antingen pä Meditsn cnpillata,
Linn. eller på ett slägte kalladt
Hnlothiiriitm), som det synes, på
den grund att dessa små
zoo-fytcr, som ännu tclrè;voro af
naturforskare upptäckte 1000 år
efter Pytheas , blifvit
händelsevis af Tyskarne, närmare 2000
år senare , benämnde Me.er*
Lurige (jemf. Bougainville ,
Massest, m. fl.); andre åter,
såsom Gassendi, Zeune, m. (1.
hafva härunder tänkt sig
antingen det brinnande, eldsprutande
II ek la, eller tjocka töcken
(mist) och d i in m o r, som ofta
skota omgifva dessa trakter:
eller flytande ismassor. Malte
Brun är den ende som vetat
förklara det med de så kallade
dynerne, eller sandbankarne
kring Jutländska kusten ;
Lagerbring (Sv. It. I tis t. s. 32)
söker uttyda det dermed, att
Pytheas förmodligen sett vår
kraf-is, hvilken ban i sin
okunnighet, gifvit en så sällsam
beskrifning; i anledning hvaraf ock
slutligen Strinnholm (Sv.Folk,
llist. 1 B. sid. 11) belt simpelt
gör Pytheas — till en okunnig
sjöman, denne Pytheas, som
enligt IIipparchus (tal Artill
[’/helium. L. 1, c. 5) m. fl. varit
densamme som allraförst upptäckt
att ingen stjerna fans vid sjelfva
nordpolen, utan att dess punkt i
det närmaste qvadrerade enuit
den fjerde vinkeln af en
fyrsidig ligur , bilda 1 mellan "de 3
närmast intill slående stjernor.
Lngerhrings förklaring,som
visserligen kanske är den troliga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
