Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602—1634 91
gemensam skriftlig hyllningsed i rädets namn till den nye konun-
gen med datum den 4 jan. 1612 k Det heter i ingressen, att
Gustaf Adolf täckts att bruka undertecknarne såsom sitt och
rikets råd, men ej i livad form han meddelat detta sitt beslut;
måhända har det utan vidare å båda sidor tagits för gifvet.
Sedan följer först en hänvisning till att konungen lofvat att intet
företaga i rikets högviktiga saker utan rådets råd och betänkande
äfvensom att utan misshag höra dess mening och att icke straffa
en rådsherre, om ej hans råd leder till önskad utgång — dessa
löften ingå dock icke i försäkringen —, och därpå i tydlig mot-
svarighet härtill rådets förpliktelse. Den utgör i hufvudsak en
omskrifning af landslagens rådsed, något afvikande från den,
som användts 1594 och 1602. Dock är den vid dessa tillfällen
inskjutna punkten om tjänstgöring i rättegångar och domsaker
nu utesluten; i stället har man bifogat en allmän förbindelse att
om K. M:t nu eller framdeles förtror någon eller några råds-
herrar ett särskildt kall och ämbete, dessa skola sköta det samma
med trohet och flit, rätta sig efter den fullmakt, han meddelar,
och icke för våld eller vänskap, mutor eller gåfvor underlåta
det, som är dem ålagdt, eller göra det, som är förbjudet. Det
är en formulering och stadfästelse af hvad som under Karl IX
i praxis förverkligats och motsvarar naturligt den af rådet själft
i spetsen för ständerna fordrade försäkringen om rikets ämbetens
uppehållande 1
2 3
.
Slutligen afgaf konungen också sina resolutioner på de en-
skilda ständernas postulater. Till prästernas begäran att blifva
förskonade från politiska ämbeten svarade han endast, att han
1 Inryckt bland anf. Acta och Handl. etc., tryckt af Stiernman, Riks-
dagar, I, s. 662 med cn mindre felaktighet.
3 Ett odateradt koncept till rådsed, bland Strödda Acta Historica, G. A:s
tid, RA, hör möjligen till denna tidpunkt. Det innehåller bl. a. en märklig
slutpunkt af följande lydelse: »Och det jag med samtlige mine medbröder H. K.
M:ts och Sveriges rikes råd vele råde H. K. M:t, det hans rike och land nyt-
tigt och gagneligit vare kan, vill H. K. M. följe och lyde och intet företage
af enskildt råd, utan det samtlige af riksens råds råd berådslagit, samtyckt och
beslutit varder, och sådant vill jag så väl som de andre mine medbröder råde
och göre, oansedt än det af H. K. M:t rådfrågadt varder heller icke.» Jfr Ro-
sengrenska lagförslaget, ofvan s. 52. Denna text torde väl knappast hafva
blifvit använd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
