Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - öfverläggningar med rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 NILS EDÉN
under 1620 januari mänad, några dagar i april, juli—midten af
september, sista veckan af oktober samt november och december,
med undantag för en veckas utflykt öfver Telje till Västerås1.
Gustaf Adolf fortfor alltså att utöfva sin kungliga myndighet
äfven alldeles skild frän centrala riksämbeten och ämbetsverk.
I konungens förhållande till rådet rotfasta sig så till vida
de nya formerna, att konungen numera regelbundet gör sina fram-
ställningar i egen person. Detta omtalas vid samtliga rådsmöten
under ifrågavarande tid: i Stockholm maj 1618, i Linköping
jan. 1619 samt juli 1619, mars och juli 1620 åter i Stock-
holm2. Karaktären af de rådslag, som föreligga såsom resultat
af dessa möten, är däremot icke fullt tydlig. Ingressen till 1618
ärs rådslag förmäler, att det innehåller hvad som i hvarje ärende
blef med samtliga riksrådens betänkande och samtycke resol-
veradt, men denna formulering lämnar öppet, huruvida konungen
eller rådet är den resolverande. Det senare förefaller emellertid
i detta fall sannolikare3. Vid januarisammanträdet 1619 talas
åter endast allmänt om hvad som blef för godt funnet och be-
slutet, hvaremot rådslaget från juli månad samma år tydligt an-
gifves såsom uttryck för rådets mening. De två rådslagen af
mars 1620 ha en rubrik, hvari det heter, att det af konungen
blifvit godt funnet och beslutet, och samma uttryck återkommer
äfven i rubriken för det följande, från juli 1620, men själfva
texten är i förra fallet bestämdt hållen i rådets namn4 5 6
och i
senare fallet stiliserad så, att båda tolkningarna blifva möj-
liga0. Först från mars 1621 hafva vi ett rådslag, som uttryck-
ligen säges utgöra ett beslut af konungen, fattadt med rådets
råde. 1 detta stycke torde sålunda icke de nya formerna hafva
segrat öfver de gamla. Konungen öfverlägger personligen
1 Efter dateringarna i BB.
2 Reg. öfver rådslag, s. 385—189.
3 Rådslaget är deladt på två afdelningar, afgifna på propositioner af 12
och 19 maj, och den senare har underrubriken: »Oppå K. M:ts efterskrifne
propositioner, gjorde till riksens råd den 19 maj 1618–––––, är detta riksens
råds underdånige betänkiande.» Rådslag, RA.
4 »–––––hafve de [riksens rådj häroppå efter noga betänkiande gifvit
efterföljande råd».
5 »Oppå desse förskrefne punkter blef resolveradt som följer».
6 Reg. öfver rådslag, s. 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
