Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - ledda af konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 139
att rådets sammansättning i dessa fall haft någon annan karaktär
än vid de möten, hvilkas handlingar äro i behåll, och det får
därföre tvifvelsutan anses såsom fullt konstateradt, att rådets
öfverläggningar in corpore numera i regel höllos af dem, som
voro ämbetsmän i hufvudstaden.
Så mycket mera anmärkningsvärdt blir det då, att dylika
sammanträden i alla händelser fortfarande förekomma så spar-
samt. Ehuru en mängd riksråd nu alltid funnos till hands i
Stockholm, och ehuru konungen ansåg dessa tillräckliga att
konstituera en öfverläggande rådsförsamling, anlitar han ej denna
oftare än förut. Ej heller rådsherrarnes införande i de centrala
ämbetena har i och för sig medfört någon ständig rådkammare.
Det är endast under konungens frånvaro som rådkammaren blir
permanent, men ej såsom rådande, utan såsom tillfälligt rege-
rande, och först genom denna anordnings omedelbara samman-
smältning med Kristinas förmyndareregering har den ständiga
rådkammaren i senare mening uppstått.
Detta innebär naturligtvis icke, att ej konungen äfven vid
andra tillfällen än i formliga sammanträden kunde vända sig till
de riksråd, som han hade att tillgå i ämbetsverken, när han
befann sig i Stockholm, eller som af en eller annan anledning
voro i hans närhet, när han lämnat hufvudstaden. Sådant låg
i sakens natur och hade själffallet ägt rum långt förut. Men
en dylik samverkan mellan konungen och hans rådsherrar så
väl som andra hans tjänare, en samverkan i fullkomligt fria
former och endast muntligt meningsutbyte, har intet att göra
med rådet som korporation, och inga som helst underrättelser
äro härom bevarade.
A andra sidan stadga och utveckla sig vid rådsmötena
de omedelbara, personliga öfverläggningarna mellan konung
och råd. Genast vid mötet 1622 berättas det uttryckligen, att
konungen under flere dagar förhandlade med rådet i rådkam-
maren, och det samma upprepas äfven vid mötet i Västerås
följande år, då rådet församlades i konungens egen kammare
på slottet1, så väl som i Strängnäs vid Karl Filips begrafning.
Från 1624 års möte hafva vi t. o. m. ett protokoll öfver sådana
1 Abr. Brahes Tidebok f. :,/3, 11/3 1622, 2S/n 1623, Loenbom, Anecdoter,
III, S. 215, 224; Reg. öfver rådslag, s. 192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
