Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Kansliordningar 1612, 1613 (?), 1618, 1620 - Riksens sekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 163
och rikets tjänst: den afbröts af beskickningar och särskilda
uppdrag och förenades med ställningen som konungens högst-
betrodde man och rådgifvare inom hela styrelsen. Men kanslern
fick dock ägna sig åt kansliet tillräckligt för att i många afse-
enden afgörande inverka på hela dess utveckling.
Den första af honom utfärdade kansliordningen torde
hafva tillkommit i febr. 1612, medan konungen låg i fält mot
danskarne1. Den synes enligt ingressen hafva varit konstitu-
erande för hela Gustaf Adolfs kansli, i det att kanslern genom
detta aktstycke dels bestämmer, hvilka tjänstemän som där
skola användas, dels också fördelar arbetet dem emellan.
Sannolikt ansags dock denna kansliordning för proviso-
risk. Från något af de följande åren, möjligen redan från 1613,
föreligger en ny, fastställd och underskrifven af konungen själf2.
Den efterföljdes i okt. 1618 af en ordning, påbjuden i kanslerns
namn, och denna fick i sin tur efter endast två år vika för en fjärde,
åter gifven af konungen3 4
. Samtliga dessa kansliordningar äro
rena reglementen för arbetsfördelningen, men som de också
upptaga namnen på de tjänstemän, mellan hvilka arbetet för-
delas, gifva de samtidigt upplysningar om personalen, liksom
formuleringen medgifver åtskilliga slutsatser om själfva ar-
betets art.
Kanslerns närmaste man blef, då Gustaf Adolfs kansli kon-
stituerades, den bepröfvade Mikil Olofsson såsom riksens sek-
reterare k Fullmakten lägger hufvudsaklig vikt vid rannsak-
ningen efter kronans handlingar uti kanslirummen på Nyköpings
slott och innehåller för öfrigt endast ett allmänt åläggande att
tillse, det alla saker i kronans kansli måtte hållas i tillbörlig
1 Tryckt Instr. C. F, efter ett supplement till RR, där den är inbunden
bland bref från februari. Koncept bland Kansliordn., RA.
2 Instr. C. F„ s. 298. Den är kontrasignerad af Mikil Olofsson. Då denne
år 1614 blef assessor i den nyinrättade hofrätten, liksom den i kansliordningen
likaledes nämnde Jakob Simonsson där blef sekreterare, förefaller det sannolikt,
att den tillkommit före hofrättens instiftande, och eftersom den tydligen är
uppgjord under förutsättning af att kansliet skulle vara samladt hos konungen,
likaledes sannolikt, att det ej skett omedelbart före hans afresa till den ryska
krigsskådeplatsen. Jfr Instr. C. F„ s. 298, noten.
3 a. a., s. 300, 302.
4 Fullmakten af 9/, i RR: koncept bland Kimgl., koncept, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
