Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16-4 NILS EDEN
ordning. Den röjer således samma förhärskande synpunkt som
kanslerns fullmakt, på samma gång som den ansluter sig till
traditionerna från Karl IX:s tid om rikssekreterarens öfvervägande
arkivalislca plikter.
Axel Oxenstiernas första kansliordning utsträcker emellertid
rikssekreterarens värf till expeditionsarbetet inom kansliet, i det
den gör honom till kanslerns medhjälpare vid ledningen af detta
arbete. De lägre tjänstemännen skola göra redo för kanslern
eller sekreteraren, inga bref få utgå, innan de blifvit af den ene
eller den andre genomsedda och, om så behöfves, rättade, ej heller
efter undertecknandet förseglas utan deras vetskap, och sekre-
teraren bör alltid hafva kännedom om alla de skrifvelser, som
expedieras. I den följande kansliordningen nämnes sekreteraren
endast i förbigående, men äfven denna förutsätter tydligen, att
han skall biträda kanslern1.
De torde ej behöfva betviflas, att Mikil Olofsson tjänst-
gjort på detta sätt. Att han ingalunda varit inskränkt till arkiv-
vården, är säkert; han har uppsatt och förmodligen kontrasig-
nerat en hel mängd utgående kungliga bref2. Om inga direkta
bevis förefinnas för att han utöfvat den i kansliordningarna före-
skrifna inspektionen öfver kanslipersonalen, så kan detta mycket
väl bero därpå, att en sådan inspektion svårligen kunnat efter-
lämna några skriftliga spår.
Mikil Olofssons verkamhet i kansliet blef emellertid icke
långvarig;. Vid hofrättens instiftande förordnades han till bi-
sittare i denna3, och därmed måste han väl lämna sin plats i
kansliet. Åtminstone är det icke bekant, att han vidare tjänst-
gjort därstädes. Han dog för öfrigt redan följande år, 1615.
Med Mikil Olofsson försvinner den ledande rikssekreterarens
titel och värdighet åter ur kansliet. Han fick ingen efterträdare,
vare sig detta berodde på att lämplig person till en sådan post
saknades eller att själfva posten ansågs obehöflig, emedan
1 Instr. C. F., s. 295, 297, 299.
2 »Secret M. O.» eller »M. O. S.» är antecknad såsom koncipient i fift
exempelvis 19/3, 21/3, 24/3, 29/4, 2/5, %, flera gånger i juli och okt. 1612, feibr.
1613, febr. 1614. Exempel på kontrasignation af honom erbjuder den första
af konungen utfärdade kansliordningen; se för öfrigt Kungl. koncept, KA.
3 Jfr ofvan s. iq6 och s. 164, not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
