- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
171

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 l/l
Endast i Axel Oxenstiernas egenhändiga koncept till 1618 års
ordning1 förekommer för en af sekreterarne, den som skall
handlägga bref och handlingar rörande förhållandet till Dan-
mark, Ryssland och Polen, äfven en annan passus. Denne
ålägges nämligen att se till, om några anledningar till tvister
eller klagomål kunna yppa sig i förhållandet till dessa makter,
att uppteckna allt sådant och samla argument, som kunde an-
vändas i fall af behof2. Här kommer verkligen ett sakligt ar-
bete till synes, en sekreterares skyldighet att hålla reda på de
diplomatiska förhållandena till ifrågavarande länder, hvaraf natur-
ligtvis da också borde följa, att han skulle lämna upplysningar
och gifva råd vid föredragningen inför konungen. Men denna
passus togs icke med i kansliordningens slutliga text.
Kansliordningarnas terminologi visar, att ännu vid midten
af 1620-talet kansliets arbete —• närmast sekreterarnes — prin-
cipiellt ansågs hafva samma formella karaktär som förut. Hat-
någon utveckling af den reella innebörden i deras föredragning-
skett, så blir dock denna aldrig officiellt erkänd. Tvifvelsutan
berodde detta i grunden därpå, att dessa sekreterare intogo en
allt för låg social ställning för att kunna tillerkännas en verklig
radgifvareplats. Den platsen var de höge herrarne af adeln, i
främsta rummet rikets råd, förbehållen. Först när krafter af
denna sociala rang infördes i kansliet, kunde omdaningen af
dess uppgift genomföras.
Ej heller kanslitjänstemännens ansvar för den formella
expeditionen blef under dessa år afsevärdt utveckladt. Kon-
trasignationen användes mycket oregelbundet och synes un-
der de senare åren snarare hafva blifvit mindre vanlig än
tvärtom ; i kansliordningarna omtalas den icke. Kontrasigne-
rande voro som förut de konciperande tjänstemännen, alltså i
allmänhet sekreterare3. De mot kontrasignationen svarande
och delvis kompletterande anteckningarna af koncipientens ini-
tialer vid brefven i registraturet blifva också allt mera sällsynta.
1 Ox. sam/., A. 0:s förslag ang. statsreglering och statsförvaltning, RA.
- »—–––-så ock observerer och aktar ärligen, livad för tvister och
gravamina som infalla på den ene eller andre siden, sådant upptecknar, samblar,
argumenterer, hafver dem i förvaring — — — ».
3 Kungl. koncept, RA., och Kungl. bref, KA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free