Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Stats- (riks-) sekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 NILS EDÉX
klassen, Karl Oxenstierna, Tkansliet, sä att ledningen af det hela
föll uteslutande på honom. Efter den förstnämndes återkomst
synes delningen mellan de två kansliråden åter hafva inträdt1,
men i februari 1629 afled Karl Oxenstierna, och något nytt
kansliråd utnämndes icke efter honom. Per Baner blef ensam
kansliets chef, såsom kanslern varit det före 1626, och kunde
t. o. m. betecknas såsom vice kansler2, om äfven denna titel
aldrig blef officiell. Den kollegiala organisationen af kansliets
ledning var tills vidare fullständigt upphäfd.
Ungefär samtidigt framträdde däremot ur sekreteraregraden,
som i kansliordningen direkt underordnats kanslirådet, på nytt
den högre sekreterarevärdighet, som senast innehafts af Mikil
Olofsson 3. Sekreteraren Johan Salvius, som allt mera användes
i viktiga diplomatiska värf, titulerades vid en beskickning till
Danmark i början af 1629 rikssekreterare4. Det är tydligt,
att titeln här ej utmärker en ledareställning i kansliets dagliga
arbete, såsom på Mikil Olofssons tid, utan endast en öfver de
öfriga sekreterarne upphöjd rang. Några månader senare för-
länas värdigheten af secretarius status åt Karl Baner5, och
denna form af titeln blir sedan den vanliga. Måhända var det
till en början konungens afsikt, att denne senare skulle tjänst-
göra hemma i kanslietß. Hans utnämning blir då så mycket
mera anmärkningsvärd p det var första gången som en man af
sä förnäm börd mottog en sekreterarepost, lät vara med förhöjd
rang. Emellertid förmärkas icke många spår af en sådan tjänst-
göring. I nov. 1629 skall han jämte Salvius hafva afgått som
sändebud till Danmark7, på våren 1630 har han fört ett par
1 Gabr. Gustafsson till kanslern ,0/s 1628 om K. Oxenstierna såsom
chef för det gamla kansliet, AOB II: 3, s. 162. Jfr K. 0:s bref t. kanslern
’ ; 1628, Ox. saml.
" Rådsprot. °/e 1629, SRP I, s. 146.
3 Se ofvan s. 163.
4 Kreditiv och pass 2li,1 1629, RR.
K. M:t till ståth. P. Jönsson om utbetalning af den årslön, som se-
cretarius status Karl Baner skall erhålla, ”f, 1629. Sandb. Sand. Ä 340, KA.
6 K. B. till kanslern 18/5 1629, Ox. saml. Konungen har behagat åt honom
»tramför andra —•–––-en n_y tjänst att tillbjuda och med en secretarii namn
och titel att ära». Hans urskuldande har icke godkänts, och han har då funnit
sig böra efterkomma konungens vilja. Jfr Cronholm, V: 1, s. 290.
7 SRP I. s. 230, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
