- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
255

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 255
att det visserligen med förbigående af hofrätten handlagt hög-
målssaker, som enligt ordinantian och processen skulle tillhöra
hofrätten i konungens frånvaro, men att det äfven i dessa haft
endast en begränsad befogenhet1.
De närmast följande åren, som konungen tillbragte hemma
i Sverige, hafva icke efterlämnat några nya underrättelser om
den högsta domsmaktens utöfning. Den finska hofrättens in-
stiftande måste emellertid återverka äfven på detta område.
Den nya hofrätten kunde på grund af sin förläggning ej träda
i samma omedelbara förbindelse med konungen som den gamla
åtnjutit och som hittills i någon mån maskerat åtskillnaden mel-
lan dess och konungens myndighet. Hofrätten i Abo fick där-
före från början vida tydligare karaktären af en, instans under
konungen. Dä dess fullständiga jämlikhet med den Stock-
holmska hofrätten var bestämdt fastslagen, fick äfven denna
senares underordnade ställning medelbart en starkare belysning,
så mycket hellre som dess förbindelse med konungen liksom
hela dess verksamhet numera inskränktes till ärenden från endast
en del af riket. Möjligen var det frän början ifrågasatt, att de
saker, som från den finska hofrätten drogos under konungen,
skulle föredragas genom hofrätten i Stockholm. Ar 1624 skrif-
ver denna till hofrätten i Finland, att några högmålssaker och
andra ärenden, som öfversändts till K. M:t, blifvit afglömda, och
att K. M:t befallt den Stockholmska hofrätten härom underrätta den
finska samt ytterligare uttalat sin vilja, att när hädanefter dylika
mål skulle remitteras, de först skulle insändas till rätten i Stock-
holm för att (genom den) presenteras2. Ett sådant förfarande
skulle hafva öppnat nya möjligheter för den gamla hofrättens
utveckling. Det blef emellertid, så vidt man kan se, aldrig ge-
nomfördt. I stället kallades vid konungens revisioner af den
finska hofrättens domar ett par af dess assessorer att såsom
fullmäktige inställa sig inför honom och försvara domarna3, i
ungefärlig motsvarighet till hvad som förut förekommit för hof-
rätten i Stockholm.
1 Prot. ls/6 1622, SRP I, s. 2.
2 Svea hofrätts regislr. 19/10 1624.
3 Kon. till finska hofrätten 16/3, 1J/6 1625, 22,/2 1628, RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free