Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - Öfriga assessorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 2ÔI
nade rådsregeringen, att de icke kunde upptaga och afdöma
några rättegångsmål, med mindre åtminstone någon af rådsper-
sonerna vore närvarande. Enligt protokollen hade vid denna
tidpunkt af hofrättens rådsherreklass endast grefve Magnus in-
ställt sig. Regeringen svarade, att denne understundom var
sysselsatt i rådkammaren och därföre icke kunde infinna sig i
hofrätten, men att öfriga assessorer väl kunde upptaga sakerna
och i dem döma. De två deputerade afgåfvo häremot sin pro-
test, i det de erinrade, att sådant stode i strid med hofrättens
instruktion, och fritogo sig och sina medbröder från allt ansvar.
Deras uppträdande synes icke hafva föranledt någon åtgärd.
Äfven sedan grefve Abraham kort därefter inställt sig, saknas
riksrådsklassen ej sällan helt och hållet vid hofrättens samman-
träden1. Gabriel Gustafsson Oxenstierna var vid denna tid
stadd på en beskickning till England och Holland2.
Fastare blefvo otvifvelaktigt allt ifrån början assessors-
posterna af andra och tredje klassen. Dem gäller väl den 1615
aflåtna befallningen till kammarrådet att utdela någon förläning
ät de assessorer, som hittills ej erhållit sådan, och följande år
ger konungen själf samtliga fem adliga bisittare med vicepresi-
denten Olof Stråle i spetsen förläningar, som skola utgå endast
så länge de behålla sina poster i rätten3. Äfven kontant aflö-
ning ur räntekammaren utgick till dessa klasser4. Antalet bi-
sittare ökades snart till fein af adel utom vicepresidenten och
sex ofrälse, och då på 1620-talet lönelängderna för de centrala
tjänstemännen börja uppsättas såsom stater med fixerade poster5,
upptaga dessa också regelbundet under hofrätten vice præses,
fem andra af adel och sex af »nedrigare» stånd6. I slutet af
1620-talet synes ytterligare en assessorspost inom den adliga
klassen hafva tillkommit, och konungen anslog vissa härads-
1 Svea hofrätts protok. 2,/9 1625 o. s. v., RA.
2 Jfr hans bref till rikskansleren 2,/8 och 24/9 1625, AOB II: 3, s. 84—88.
3 RR 2’/6 1615, 23/7 1616.
4 D. Hanssons räkensk. 1621, RKB, KA.
5 Jfr ofvan s. 167, 229.
6 Hoflöningsräkensk. för 1623 If. år, RKB och RHB, KA. Redan i D.
Hanssons räkensk. för 1621 upptagas utom vice presidenten 5 adliga och 3
ofrälse bisittare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
