- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
276

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276 NILS EDÉN
konungen i punkt 3 frågat, på hvilken plats, vid hvilken tidpunkt
på året och för huru lång tid krigsrådet bör sammanträda, så
anse fältherren och öfverstarne tillräckligt att bestämma tidrym-
den till en månad, från 15 maj till 15 juni; platsen borde blifva
Stockholm, dels emedan konungen mest där residerade, dels
emedan krigsärendena hufvudsakligen där behandlades. Till
medlemmar af krigsrådet borde konungen utvälja några fa öfver-
star, öfverstelöjtnanter och ryttmästare öfver det inländska krigs-
folket, hvarjämte marsken och fältmarskalken förutsättas sasom
själfskrifna. Krigsrådet skulle också upptaga och afdöma rätts-
saker, som till det samma hänskötos, och till sådana rättskipande
sammanträden kunde presidenten införskrifva sa manga af de
närmast till hands varande öfverstarne, öfverstelöjtnanterna, rytt-
mästarne och de äldsta kaptenerna, som behöfdes för att krigs-
rådet måtte bilda en hel nämnd1 2
. Sannolikt är det meningen,
att det egentliga krigsrådet äfven härvid skulle utgöra kärnan,
så att de öfriga endast inkallades för att komplettera dess antal.
I punkt 2 frågar konungen, i hvilken ordning krigsrådets med-
lemmar skola taga plats vid sammanträdena, och svaret blir, att
de böra sitta efter ämbetsrang och ålder i tjänsten.
Punkterna 4 och 5 gå närmare in på rättskipningen bland
krigsfolket : förhållandet mellan krigsrådets och öfverstarnes juris-
diktion å ena sidan, de vanliga civila domstolarna ä den andra,
och rätten att appellera från öfverstarne under krigsrådet. Konun-
gen önskar, att denna rätt närmare bestämmes och att likaså i
allmänhet krigsrådets och öfverstarnes jurisdiktion begränsas ".
Med anledning häraf föreslås, att öfverstarne måtte fä skipa rätt
mellan krigsmän inbördes både hemma och i fält, men i mål
mellan krigsfolk och andra K. M:ts undersatar allmän domstol
må döma efter landslag. Öfverstarnes domar böra hvarje år
1 »––––– som till en hel nämnd uti krigsrådet behöfvas vilje». Af-
trycket i SKA III, s. 334, har oriktigt »krigsståndet» i st. f. »krigsrådet».
2 „_______ att fördenskull krigsrådets och öfverstarnes jurisdiktion de-
scriberes». »Riksrådets» i SKA III, s. 335) är fel i aftrycket. Feltryck är äfven
»£. K. M.t» å denna och följande sidor — i originalet står öfverallt »H. K.
M-.t» och »––– — hvar öfverste uti de landskaper som sitt regemente hafver
_______ »; bör vara: »–––-— hvar öfverste uti de landskaper han sitt rege-
mente hafver».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free