Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 311
riksamiralen som president, och åter omnämnas endast två riks-
råd såsom assessorer; under detta faller flottan, sjöfolkets ut-
rustning och hvad därtill hörer. Det fjärde kollegiet är kansliet,
där rikskansleren skall presidera och hafva tva riksråd till sin
hjälp. Dess uppgift angifves på ungefär samma sätt som i
kansliordningen af 1626: det skall öfvervaka tillämpningen af
allmänna stadgar och förordningar och föresta landtregeringen,
handlägga riksdagsärenden och privilegier för olika ständer,
alltså leda den inre civila förvaltningen, samt likasa sköta alla
utrikes ärenden, traktater, förbund och korrespondenser, tvistei
med andra makter, frågor om krig och fred. Endast en vikti-
gare del af det arbetsfält, som kansliordningen utstakar, saknas
här, nämligen uppsikten öfver undervisningsväsende och barm-
härtighetsverk: akademier och skolor, hospital, barnhus o. d.
Denna skillnad är icke tillfällig. Sedan räknekammaren konstitu-
erats såsom det femte kollegiet under riksens skattmästare och
två riksråd — flera assessorer omtalas ej heller här, ehuru kam-
marrådet faktiskt alltifrån början af Gustaf Adolfs regering
vanligen varit betydligt talrikare1
2 — och åt denna öfverlämnats
alla riksens räntor och räkenskaper, upptar nämligen förslaget
till slut ett sjätte kollegium, som just skall hafva inspektion öf-
ver skolor, hospital, tukt- och barnhus öfver hela riket. Detta
kollegium blir dock i själfva verket identiskt med hofi ätten, ty
det skall »ordinarie» förestås af drotsen och hans assessorer.
För samtliga kollegier förutsättas särskilda instruktioner,
men förslaget ger också några för dem alla gemensamma grund-
läggande bestämmelser. De skola (p. 3) i regel (»ordinarie»)
résidera i Stockholm »ärligen», sasom det heter tydligen med
särskild hänsyn till dem, som ej måste vara i ständig verksam-
het. Assessorerna skulle (under sessionstiden) dagligen inställa
sig i enlighet med hvarje kollegii instruktion, pa det att inkom-
mande ärenden måtte kunna genast upptagas, hvart och ett
inom sitt ämbetsverk, och utan dröjsmål afgöras, och intet kol-
legium finge blanda sig i det andras verksamhet. Skulle någon
president eller assessor aflida eller utskickas i konungens upp-
drag eller på grund af annat giltigt förfall vara franvarande (p. 4),
1 Jfr ofvan s. 188.
2 Jfr ofvan s. 199 1., 222 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
