Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - Styrelsens allmänna karakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbetalning som vid granskningen af de redovisningar, som affordrades
fogdar och andra kronans lokala finansorgan. I ett formulär
till kvittenser för de redovisningar, som afgåfvos från
förläningarna, synbarligen härrörande från år 1526, finnes en parentes,
hvari kammarmästarens närvaro vid räkenskapens afläggande
omnämnes[1]. Dock funnos härutinnan inga fasta regler.
Naturligtvis kunde konungen i egen person handlägga dylika
ärenden, när så föll sig lämpligt — nyssnämnda kvittensformulär
är också hållet i hans namn — och när han behöfde hjälp, var
det ingalunda endast kammarmästaren, som han anlitade. Äfven
andra konungens tjänare, t. ex. kanslern eller skrifvarne, eller
andra personer, som tillfälligtvis voro till hands, kunde få
biträda[2]. Det hände ock, att uppdrag af denna art lämnades åt
framstående personer ute i den landsdel, som däraf berördes[3].
Vid herredagen i Vadstena i oktober 1524 föreslog
konungen och tillstyrkte rådet, att för utrönande af riksens ränta
befallningsmän och fogdar skulle åläggas att uppskrifva hvar
och en sin uppbörd af kronans medel i alla skattetitlar, samt
att dessa uppgifter sedan skulle stiftsvis sammanfattas i register,
för att slutligen på grundval af dem en gemensam längd öfver
hela riket måtte kunna upprättas att användas vid räkenskapernas
granskning[4]. Det är dock ej kändt, att denna plan vid
ifrågavarande tidpunkt kommit till utförande. Ej heller finnas
några redogörelser för kronans inkomster och utgifter under
dessa första år i behåll[5].
Så enkla voro organen för konung Gustaf I:s begynnande
regering. Underrättelserna äro knapphändiga, ty i denna
primitiva styrelse användes endast i mycket inskränkt grad
skriftliga former. Hela förbindelsen mellan konungen och de
tjänare, som biträdde honom i regeringen, högre och lägre, var
omedelbar, personlig, muntlig. De hörde till hans närmaste
omgifning och följde honom regelbundet. Den muntliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
