- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
50

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bryta med de importerade styrelseprinciperna och återgå till de
gamla[1]. Äfven på organisationens område gjorde sig
systemförändringen naturligtvis märkbar. Hvad särskildt regementsrådet
angår, kom det icke vidare i fråga att återupplifva dess karakter
af hofkonselj. Under 1543 höllos åter endast rådsmöten af
häfdvunnen art[2]. Man finner konungen i ett förtroligt bref beklaga
sig öfver att han icke hade några dugliga medhjälpare hos sig[3],
och liknande klagomål upprepades i än skarpare form i en
skrifvelse till Sten Eriksson, hvari denne enständigt förmanades att
med snaraste återvända hem[4]. Han återkom också på
sommaren, likaså Norman[5] och slutligen något senare kanslern själf.
Men om något regementsråd vid hofvet blef ej heller nu tal.
Kanslern, som varit själen i hela inrättningen, anklagades strax
efter sin återkomst för flera förseelser och sattes i fängelse. Han
fick stanna där till sin död[6].

Den stora planen att ombilda riksrådet till ett permanent
regementsråd krympte således vid utförandet högst väsentligt
tillsammans. Regementsrådet vid hofvet blef aldrig något annat än
den växlande församling af tjänstemän med eller utan
rådsvärdighet, som under 1540 framträdt med detta namn[7], och det förde
äfven i denna form endast en efemär tillvaro.

Under sådana förhållanden kunde naturligtvis hvarken
innehållet eller formerna för dess verksamhet hinna närmare fixeras.

Hvad den del af denna beträffar, som rörde administrativa
ärenden, synas dessa sammanträden aldrig hafva hållits inför
konungen. Att denne personligen rådförde sig med de män,
som plägade sitta i regementsrådet, faller af sig själf, men i
formliga sammanträden skedde det icke. De föreliggande
protokollen äro endast uttryck för regementsrådets verksamhet på
egen hand.


[1] Hjärne, Reformationstidens statsskick, s. 41.
[2] SRA I: 309—313, (319) 793. Termen regementsråd förekom ännu;
a. a., s. 319.
[3] Till Gustaf Olsson 21/2, 1543, GR XV: 101.
[4] Till Sten Eriksson 2/5, a. a., s. 254 f.
[5] Kungliga bref af 14/7 och 6/8, a. a., s. 417, 475.
[6] Anklagelsepunkterna äro tryckta i a. a., s. 640—644. Jfr E. Hildebrand,
art. Pyhy i Nord. Fam.bok.
[7] I öfverensstämmelse härmed betecknades såsom »Hofräthe» stundom
äfven andra tjänstemän än de, som erhållit verklig beställning såsom »råd».
Rubriken »Hofräthe» i 1540 års lönelängd omfattar ej blott Pyhy och
Norman, utan också Albr. Silstrang och G. v. Taubenheim. Se ofvan s. 40, not 1
samt s. 43, not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free