Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhålla en framskjuten ställning i jämförelse med de öfriga.
Detta fick också ett uttryck i en särskild titel. Pyhy, som
älskade yttre prål, nöjde sig icke med att i sin titulatur förena
värdigheterna kansler, krigsråd[1] och regementsråd, utan satte
framför dessa titlar också ett förstärkande »öfverste», »obrister»,
vare sig han använde endast en af dem eller alla tillsammans[2].
I analogi härmed hände det också, att framför andra höga
ämbetstitlar sattes ett dylikt »öfverste»[3]. Men därjämte infördes för
Pyhy och Sten Eriksson den speciella hederstiteln sekrete råd,
och äfven den förstärktes på nyssnämnda sätt till öfverste
sekrete råd[4]. Norman synes icke officiellt hafva fört den,
men väl tillades den honom i enskilda skrifvelser[5]. Däremot
utmärktes därmed den betydande rådsherren och ståthållaren i
Västergötland Gustaf Olsson[6].
Titeln sekrete råd upptogs i likhet med öfriga nyheter af
liknande art sannolikt efter utländska förebilder och var tydligen,
i enlighet med sin bokstafliga betydelse, afsedd att beteckna en
speciellt upphöjd rådgifvarevärdighet för de viktigaste och
»hemligaste» angelägenheterna[7]. Något annat än en dylik hedersrang
innebar den icke. Om ett sekret råd såsom särskild korporation
kunde icke gärna blifva tal redan af den anledningen, att däruti
i regel endast skulle hafva funnits två medlemmar, Pyhy och Sten
Eriksson; Gustaf Olsson var nämligen i allmänhet bunden vid sin
ståthållarpost. När uttrycket förekommer på ett sätt, som kunde
tolkas i denna riktning, torde det vara att tillskrifva kanslistilens
brist på precision[8].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>