164 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungen[1]. Därföre borde först och främst några flera riksråd
utnämnas; rådet går till och med så långt, att det namnger
lämpliga personer. Men dessutom föreslår det införande af den
ordning, att riksråden endast i mycket viktiga fall skulle mangrant
kallas till hofvet, och i stället mindre afdelningar om fyra
rådsherrar skiftevis följa konungen åt med ombyte hvart fjärdedels
år[2]. Denna anordning borde genast sättas i verket.

Rådslaget föreligger endast i koncept och skall enligt en
anteckning aldrig hafva blifvit slutbehandladt[3]. Mycket möjligt
är, att rådsherrarne, oaktadt de hade hertig Karls stöd, vid
närmare betänkande ej vågade förelägga konungen en så skarp
kritik af styrelsens tillstånd och så omfattande förslag till dess
nyordnande[4]. Kritiken behåller dock såsom vittnesbörd om det
rådande regeringssystemets oefterrättlighet ett obestridligt
historiskt värde, och förslagen äro af ej mindre intresse, enär rådet
själf här upptar Erik XIV:s tanke om en ständig konselj med
alternerande medlemmar. I sin helhet är aktstycket synnerligen
märkligt såsom bevis på den styrka, till hvilken aristokratiens
själfkänsla och mer eller mindre oegennyttiga intresse för
styrelsens ordnande redan nu hunnit.

Det stannade emellertid icke vid detta halfva steg. Då
bristen på organ för centralstyrelsen på intet sätt afhjälptes —
hofmästaren och hofmarskalken synas ingalunda hafva tjänstgjort
flitigare än förut[5] —, grep sig rådet vid ett möte i juni 1574 på

[1] ». . . alldenstund h:te K. M:ts gode män och råd blifve fast få och
en part af ålder, somliga egenom svaghet icke kunne eller förmå städes hos
H. K. M:ts hof sig bruke late (i kanten: desslikes är det ock för den svåre
förtäring skull de gode herrer fast besvärligit alltid så länge tillike följe hofvet
efter) . . .» P. 8.
[2] ». . . Desslikes att h:te K. M:ts gode råd icke alle tillike och så
länge på en tid måtte följe H. K. M:ts hof efter, med mindre sakerne vore
dess högre och viktigere de skulle berådslå om, uten att de vore tillskiftes i
hofvet hvarje fyre sitt fjärdings år, efter som därom ock för tu år seden blef
berådslagit, och när deres tid vore ute, kunde de andre, som strax därefter
borde tage ved, blifve till H. K. M:t förskrefne». Om det »för tu år seden»
framställda förslaget har jag ej lyckats finna någon underrättelse.
[3] På baksidan står: »Rådslag, dock intet fullbordet eller utgångit».
[4] Jfr Ödberg, Stämpl., s. 108.
[5] Man torde kunna draga denna slutsats af »Mantalet på K. M:ts hof,
som nu tillstädes äre och hemta öl och mat af köken, beskrefs 9 jan. 1574»,
fortsatt genom nya längder af ¹⁶/₁, ²⁰/₂, ²⁸/₂ o. s. v. och f. n. på detta sätt
föreliggande i en någorlunda sammanhängande serie intill okt. månad (Hofhandl.,
KA). Här är G. Banér uppförd först ¹⁵/₅. Ett rådsmöte synes då hafva varit
sammankalladt (kallelsebref af ¹⁷/₄, SRA II: 486), och äfven P. Brahe finnes
denna dag i längden.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0192.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 164 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|