Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Den första månskensqvällen i Eden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skådespelet för sin tjusta syn.
Näktergalens klang och månens strimma!
Själ, på ljusets strömmar flyg och simma
Mellan jordens, mellan himlens bryn!
Dagens fröjd var skön kring land och vatten,
Men den lugna qvällen, stjernenatten
Står med fridens anlet uti skyn.
Dröm, ja, dröm och slut en stund ditt öga;
Låt dem flöda, låt dem saligt snöga
Dessa strålar ned från silfversjön.
Låt dem dansa, dessa silfverflockar,
Knyt dem kring din pannas ljusa lockar,
Dessa liljor från den klara ön.
Dröm, som solen, också dig en måna,
Till din tafla nattens pensel låna,
Teckna dig en maka, himmelskt skön.
Tag af aftonrodnans purpurstråle,
Med dess färgprakt hennes kind du måle;
Af en ros i sprickningens minut
Munnen bilda på din engelinna;
Stjernans öga låt i hennes brinna,
Kring om pannan månens rundel gjut;
Stjäl den skönsta lock, som natten eger,
Och den ljufsta suck från fridens läger;
Se’n den hulda till ditt hjerta slut.
Hon, en doftrik myrt i rosenlunden,
Med sin ceder trofast sammanbunden,
Hon, en fridsam månes silfverrand;
Du, en sol med dagens gyllne flamma;
Evigt båda två likväl de samma,
Glans och återglans från samma hand.
Vakna, vakna, ljufva drömmen sannas,
Blicka upp mot hennes månskenspannas
Prakt, med dina ögons klara brand! –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
