Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 21 December 1853 rådförde sig
byggnadsdirektionen med Brunius i afseende på arbetets
fortsättning. Han förklarade den 29 derpå följande sig ha för
längre tid sedan uppgifvit det vara allrabäst att ifrån
Lund taga en verkgesäll, som under hans ledning utlärt
och som verkställt flera ej mindre grannlaga arbeten än
den blifvande kyrkan i Christinehamn. Af
byggnadsdirektionen blef Brunius den 6 Januari 1854 anmodad
att föreslå någon pålitlig man, hvilken helst emot ackord
åtoge sig kyrkans uppförande. Den 2 Februari samma
år meddelade bemälde professor, att en murmästare, som,
bosatt i Lund, utfört enligt hans ritning en grannlaga
hvalfbyggnad, vore villig att emot 13,333 riksdaler 16
sk. banko åtaga sig allt murarbete å den ifrågavarande
kyrkan. I afseende härpå förklarade likväl Brunius, att
nämnda anbud syntes alldeles för högt, men att samme
man icke ville öfvergifva sin nuvarande ställning och
afflytta till främmande ort emot lägre ersättning. Dock
afstyrkte Brunius att deruppe antaga en byggmästare,
hvilken ej väl förstod de gamles brukberedning,
murningssätt och hvalfbyggnad; ty kyrkan skulle derigenom bli
både dyrare och svagare och måhända rentaf förfelad.
Till följd häraf ansåg han, såsom han förut yttrat, enda
utvägen vara att från Lund taga en pålitlig verkgesäll,
hvilken ansvarade för allt murarbete och hvilken sjelf
deri deltog och ledde alla de öfriga murarne. Om
saken på detta sätt ordnades, så blef kostnaden mindre.
C. G. Rosdahl, som under Brunii ledning förestått
åtskilligt kyrkoarbete och senast varit hufvudman för en
förändring och utvidgning af Wexjö domkyrka, förklarade
sig villig att såsom arbetsföreståndare åtaga sig
kyrkobyggnaden i Christinehamn, om han erhöll fri skjuts efter
två hästar, 2 riksdaler 32 sk. banko i daglön samt en
liten bostad. Mannen var, enligt Brunii vitsord, skicklig,
redlig och nitisk och kunde bättre och säkrare utföra
en sådan byggnad än någon byggmästare, som icke var
väl hemmastadd i kyrklig byggnadskonst. Den 22 Mars
samma år fick Brunius den underrättelsen, att
byggnadsdirektionen, som icke funnit sig vid någotdera af hans
förslag, antagit en murmästare ifrån Linköping i
egenskap af ”öfverbyggmästare”. I samma skrifvelse önskade
dock byggnadsdirektionen, att Brunius ville ”instruera”
en konduktör, hvilken af denne öfverbyggmästare skulle
för sådant ändamål till Lund nedsändas, och att samme
professor ville derifrån uppsända en pålitlig verkgesäll.
Härpå svarade Brunius med omgående den 26 Mars,
att han kände den antagne mannen, och att han ej
vågade biträda en oerfaren person med några råd; ty om
förfuskning och olycka skulle hända, som vore mer än
troligt, så skulle skulden derför kastas på Brunius, som
aldrig i byggnadsväg rönt något missöde, och som på
äldre dagar ingalunda ville äfventyra det lilla anseende,
han i dylik väg förvärfvat sig. Om någon skulle till
Lund ankomma för inhämtande af upplysningar, sade sig
Brunius med all beredvillighet vilja muntligen gifva
sådana åt denne liksom åt mången annan konstidkare.
Men några skriftliga meddelanden till okänd föreståndare
af ifrågavarande arbete kunde han af ofvanberörda skäl
ingalunda åtaga sig, ehuru han ofta brefvexlat med
verkgesäller, hvilka af honom blifvit undervisade, och å
aflägsnare orter utfört hans ritningar. Hvad åter
uppsändande af en verkgesäll beträffade, så hade den redan
omförmälde på förhand yttrat, att han, i händelse man
också ville gifva honom bättre vilkor än de, han
fordrat och numera erbjödos, ingalunda vågade ställa sig
under någon byggmästare, som icke befattat sig med ett
dylikt arbete.
Innan den såkallade öfverbyggmästaren börjat sin
befattning företedde han för byggnadsdirektionen en
alldeles ny ritning, hvilken han förordade till antagande
för den nya kyrkobyggnaden. Det är lätt begripligt,
att den, som aldrig studerat någon högre byggnadskonst,
skulle inför byggnadsdirektionen, hvaraf flere visat sig
rörande denna fråga äga mer än vanligt omdöme, gå
miste om sin förhoppning att få enligt beqvämlighet
uppföra en salonglik kyrka. Emellertid framkom mannen
kort derefter med förslag till åtskilliga förändringar i
den fastställda ritningen, och i anledning deraf fick Brunius
den 11 Maj 1854 en skrifvelse från byggnadsdirektionen.
Den villrådighet, som uppstått i afseende på
kyrkobyggnaden, framställdes i denna skrifvelse, och till följd häraf
begärdes på det mest förekommande sätt Brunii biträde,
emedan man befarade, att ”den herrliga kyrkobyggnaden
skulle oaktadt stora uppoffringar alldeles förfuskas”.
Man sade sig vilja med tystnad förbigå orsakerna till
antagande af arbetets ledare, med hvilken man ingått
ett kontrakt, som ej kunde rubbas; men man lofvade
deremot att enligt bästa insigt och förmåga hålla hand
öfver ritningens efterföljd. Man begärde en skicklig
verkgesäll, på det att fönsterposter, listverk och takhvalf
måtte rätt utföras. Derjemte bifogades en promemoria,
hvilken innehöll åtskilliga förändringar, som
öfverbyggmästaren föreslagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
