Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig väl före, bättra på slottet och sätta det i försvarsskick samt skaffa lifsmedel; markgrefven skulle
skaffa honom luntor och annan ammunition.
Den 17 mars begaf sig markgrefven af Baden åstad, men låg den 18 stilla, emedan det
Waldeckska regementet gick miste. Han fortsatte sen, å vänstra Weichselstranden, och förrättade
hvad han skulle samt fick trupper sig efterskickade. Sulzbach hade gjort anstalt för konvoj åt
Pöttingen och Lisola under öfverstlöjtnant Peter v. Kieseli af Wittenbergs reg., om de velat följa
med nu; och den konvojen kom nog fram efter, fast sändebuden ej voro med.
I Ryczywol erhöll markgrefven underrättelse om de 8,000 rebellerna; deras anförare
Cosso-nowski med bönder från en 30 byar uppehöll sig i Siecikof. Han tog genast Waldecks regemente
och sin bror Karl Magni samt 1 komp. dragoner och gick vid midnatt åstad, passerade vid dagens
inbrott vattnet vid Siecikof, men alarmerade därvid fiendens vakt till häst. Ett 40-tal ryttare och
grefven af Hohenlohe gingo först och genast därpå markgrefven själf med resten emot fienden, som
vek dels ner i moras vid Weichseln, af hvilka en 100 man nedskötos, déls och till största delen in
i en närbelägen skog; de andra räddade sig öfver Weichseln. En myckenhet byte togs. Härifrån
begaf sig markgrefven till Janowiec, ville hämta dit Ridderhielm från Radom och tillskref honom med
order därom. Denne var i Rawa den 22—8 mars, samlade ihop sitt reg. och skulle om en vecka
till Radom, men erhöll den 28 mars order att bege sig till Warschau. Han var sen i Lowicz och
kom därifrån den 8 april till hufvudarmén.
Ännu den 21 mars skref hertig Adolf Johan att han, nu frisk, ärnade snart bryta upp och
marschera till hufvudarmén under konungen; men däraf blef intet, som vi veta. Han hade nog att
göra med rebellerna på andra håll.
Vid Rawa hade ock adel och bönder rotat sig samman, och generallöjtnant Muller var af
hertigen beordrad att bistå kommendanten med råd ech dåd, framför allt förse garnisonen med
proviant och äfven den i Piotrikow, där adel och bönder likaledes samlade sig och hvars
kommendant var en major B. de Piron, samt skingra rebellerna å båda orterna och bringa dem till lydnad;
kommendanten i Lowicz skulle hjälpa till å den senare orten. För öfrigt fann hertigen sin närvaro
behöfligare i Warschau, dit flera trupper skulle dragas att bilda ett ansenligt corpo mot en
påträngande fiende, hvilken gått öfver Weichseln och närmade sig ditåt. Ridderhielm fick ock af hertigen
order af den 25 att med sina ryttare komma till Warschau, Radziwill och Fabian Berndes af den 28,
såsom ofvan sagts. Äfven den aftågade markgrefven af Baden fann hertigen godt skyndsamt
återkalla den 24 mars med alla sina trupper till Warschau och att under återmarschen utsända ett parti
för att rekognoscera efter fienden samt om möjligt inbringa något af den hos sig hafvande
ammunitionen i Radom, Ilza och de andra besatta orterna.
Sen markgrefven af Baden hunnit till Janowiec vid Weichseln midt emot Kasimirs, mottog
han den 25 mars konungens ofvannämda order från Sandomir och vände om. Czamecki, som
följde efter, var vid Warka 2 mil bakom, vid Ryczywol, och sökte oroa honom. Kl. 1 på natten
härom underrättad genom en salvagard därifrån, skref han genast till sin svåger hertigen och bad
honom beordra de i Warschau stående trupperna att skyndsamt draga sig samman och låta dem
marschera honom till mötes, på det han i fall af nöd kunde vara Czarnecki desto bättre vuxen —
således att undsätta det utskickade undsättningsfolket. Själf ville han hålla sig på god vakt.
Han hade nog kommit lyckligen undan, om han genast fortsatt; men han dröjde något för
att invänta öfverstlöjtnant Ritter med 1 skvadron af Berndes dragonregemente, hvilken hade hans
order att stöta till honom från Radom — den utgjordes här i febr. af 255 man, de flesta dock
sjuka — den 27 på aftonen, men ej inställde sig med sitt folk förrän följande dag på morgonen,
och äfven ville han rädda sin alltför stora tross, en 1,000 vagnar. Det säges ock, att han velat
efter order draga sig tillbaka, men att andra, isynnerhet Schlippenbach rådt emot och att ej vika för
polackame, innan man sett dem. De medhafda trupperna utgjordes enligt K. G. Wrangel af brodern
Karl Magni reg., Waldecks och Ahlefelds, Weissensteins dragoner, 1 skvadron af öfverstlöjtnant Peter
v. Kiesells, Ritters skv. af Berndes reg. (60 man), enligt en annan uppgift ock af 60 man af
öfverstlöjtnant Rosens skv. och enligt förteckning på fångame vidare mer eller mindre folk äfven af Boses
reg., af Kleists skvadron, af öfverste Pentz reg., af Siechells skv., af Aschebergs och Gerfelts reg.;
kanske med Kieseli var Siechells och Kleists folk m. m. (Någon förväxling tycks förefinnas mellan
Posse, Bose och Rosen). Blott 24 standarer ryttare och 10 komp. dragoner hade markgrefven hos
sig, säger Karl X några månader senare. Antalet torde uppskattas tryggt till en 2,200 man.
Kort efter det markgrefven morgonen den 28 mars brutit upp från Warka, kom fienden
mycket hastigt efter svenskame och högg in. Bron öfver Pilica hade dessa hastigt kastat upp, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
