- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
46

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sen i Warschau man fått kunskap om att fienden den 4 eller 5 april från Lowicz
gått vidare åt Thorn, så begaf sig konungen, efter hållet krigsråd, annandag påsk, den 7 april
med armén åstad efter denne. Karl Gustaf Wrangel och hertig Adolf Johan voro med. Fabian
Berns var d. 4 april kallad till Warschau. Furst Radziwill, som den 5 april var i närheten
och väntades komma med 2,000 man, följde på aftonen d. 7 efter tåget med sitt rytteri, men
hans fotreg, som for på Bug neråt, omringades af bönderna och måste få hjälp från
Warschau genom öfverste Forgell samt framkom först den 15 hit, sen dess tross blifvit förstörd.
Den mesta trossen lämnades kvar af svenska armén, och de flesta musketerare gjordes till
dragoner för att man skulle vara så lätt som möjligt gent emot den bekanta rörligheten hos

fienden, som icke hade tross eller tung rustning eller infanteri och för det mesta undvek öp-

pen strid, men istället sökte på alla sätt med partier och öfverfall oroa och skada sin
motståndare. Wittenberg och andra lämnades kvar i Warschau med en 800 man. Den 23—8

april anfölls han från Wiasdowa mycket häftigt af rebellerna, 18 k:r till fot och 2,000 man

till häst, och försvarade sig tappert, hvarunder Chronlod, hjälten från Sandomir, stupade.

Den 8 april hade fienden stått vid Thorn och skärmytslat med de våra samt äfven
fyrat med kanoner på dem. Samma dag kom Karl X med hufvudarmén till Plonie och s. d.
kom Ridderhielm till armén från Lowicz, hvaremot konungen i stället lade i Lowicz
Wentzel-mans och Sesemans reg:n; den 9 april gick marschen till St. Rawa, hvarifrån han skref till
Muller och Wrzesowitz att med sina och andra trupper gå till armén, den 13 Lenczica förbi och
den 14 till Kladowa samt den 18—19 till Pakosch vid Netze, 6 mil från Thorn. Marschen
hade tagits mellan Weichseln och Stor-Polen för att kunna observera fienden på båda sidor,

vare sig han ville sätta sig någonstädes i Stor-Polen eller på Weichselns högra sida, och tillse

det han ej vunne sin afsikt utan batalj på ett eller annat vis. Generallöjtnant Mtiller, som

den 14 april begaf sig på väg från Posen till Kalisz, kom d. 16 till Lenczica och stötte jämte

Wrzesowitz, som efter att i 6 dar varit liksom blockerad i Lenczsica och därifrån gått
med sitt folk till Muller i Kalisz, till hufvudarmén vid den 18 april med 1,930 man till
häst och fot af 13 olika regementen och mer, tagna ur de mindre orterna; ännu återstodo att
hämta ur sådana i Stor-Polen 700 ryttare och 200 dragoner, hvilket ock skedde senare. G. O.
Stenbock, som fortsatt sin marsch, hade d. 10—12 gått öfver Weichseln vid Graudenz, d. 13
kommit till Culmsee och kom den 15 april till Thorn. Af brandenburgame sades d. 17 april 230 man
anlända till 3 mil nära Thorn, de öfriga väntades och kommo äfven. Polske öfversten Kassowskij
sades med 18 fanor kvartianer och några hundra man af pospoliten ha gått till Kruschwitz, där en
Karl X:s kapten stod, och för 4 dar sen bestormat samma ort men blifvit afslagen, hvarpå
han i förgår begett sig hastigt därifrån. Vid den svenska arméns ankomst till Pakosch
berättades, att Kassowskij några timmar förut med sitt folk gått igenom där åt Snin till
Char-necki. Bron öfver Netze hade fienden förstört efter sig, den svenskarne därför först måste
reparera; annars hade de genast gått öfver floden och upphunnit Kassowskij.

Konungen för sin del gick den 20 april härifrån åter till Thorn och Preussen, enär
han ej hade ryggen fri, dels för Danzigarnes skull, dels kurfurstens, men lämnade hertig Adolf
Johan och fältmarskalken K. G. Wrangel på någon tid under sin frånvaro öfverbefälet för
armén, biträdd af generalen Robert Douglas, med order att med första söka fienden.
Memorialet för dem båda den 20 april innehöll bl. a. vidare, att de skålle söka tvinga fienden lämna
Stor-Polen, för hvilket ändamål de efter godtfinnande hade att angripa eller förfölja honom,
men bruka försiktighet och t. ex. sätta sig på en ort, där de kunde få kunskap om honom.
Vid Usz sades han för tillfallet stå och att han sändt från sig en kavalkad antingen till
Danzig eller för att därifrån draga till sig något fotfolk och ruinera de svenska från Pommern
kommande regementena. Sin armé skulle hertigen och Wrangel ytterligare förstärka med rytteri, taget
ur de mindre viktiga orterna, men på det bästa befästa Lowicz och ha ett vakande öga på
det. Fältmarskalken Wittenberg förmodade konungen ock stöta till dem under den fortsatta
marschen, då konungen ville ge Wrangel särskilda order om att med vissa regementen bege
sig till anvisad plats och så komma till konungen. Äfven efter afresan från Pakosch fortsatte
Karl X korrespondensen med båda, så t. ex. från Thorn den 23 redan och befallde dem att,
som fienden vore borta, laga så att armén kunde få någon ro i goda kvarter. Själf ville han
bege sig till Bromberg, taga det och såmedelst försäkra korrespondenslinien med hären. Han
lät ock omringa det, rtien lämnade det, då han hastade till Preussen. Och den 25 april
befallde- han dem att, om fienden begåfve sig neråt Danzig, följa honom med armén. Konungen
och Stenbock foro den 23 april från Thorn på Weichseln till Graudenz och Marienburg, deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free