Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver Bug och troddes vilja öfverfalla Douglas på dennes återmarsch från Tykoczin. K. G.
Wrangel ankom enligt sina order af konungen d. 15 juli till den kurfurstliga armén vid
Plonsk, där densamma stod i batalj, hvari den befunnit sig sen gårdagens afton öfver natten
efter genom Douglas åt Waldeck meddelad notifikation om fienden. Kurfursten sände ett
rekognosceringsparti åt Rozan, Wrangel ett till Pultusk och ämnade stanna just till dess
återkomst. Den 15 juli gick Karl X själf, sen han hört att Gonsiewski gått att belägra Pultusk,
på en kavalkad med resten af rytteriet, lämnande i lägret kvar 1 skvadron till häst, allt
infanteri och artilleri under Blilow och Sparre, åt Plonsk och till Pultusk, som han besatte och
begynte fortificera, passerade här d. 16 Narew för att träffa Gonsiewski, som redan lämnat
Pultusk; men förgäfves; strax efter kom Wrangel med den andra delen af rytteriet och grefven
af Waldeck med 8 skvadroner rytteri och 1 reg. dragoner kurfurstligt folk. Samma afton gick
konungen med hela partiet halfvägs till lägret vid Nowi Dwor igen och d. 17 juli på morgonen dit.
Senare på dagen kom kurfursten med hela sin armé, efter middagen hölls krigsråd; på aftonen
begynte uppbrottet och följande dag gingo arméerna, tillsammans 18,000 man, öfver Bug åt
Warschau. Man ville anfalla litthauerna före polackamas ankomst och tågade fram.
Johan Kasimir hade beslutit att, sen tatarerna anländt, gå öfver Bugfloden; den 18
juli sändes alltså den litthauiska hären och tatarerna mot Bug, och den polska hären vid Warschau
gick öfver Weichseln på bron samt ställde sig å den plats, där litthauiska amén stått. Man
såg härifrån den svenk-brandenburgska armén nalkas i hast till det ställe, där den polska
armén stannat, 1 timme före aftonen, och att den ville bemäktiga sig bron. Karl X med sitt
gene-ralitet, som innehade avantgardet, trängde nämligen häftigt på fienden och körde honom utmed
Weichseln ända till lägret vid Praga. Svenskarne, ehuru ej i ordentlig batalj ordnade, satte
sig under fiendens retrenchement. Polackame från sitt håll gingo tappert på emot dem och
slogo de påträngande något tillbaka med artilleriet. Så streds en stund till nattens inbrott.
Båda sidornas krigshärar stodo under natten i vapen och slagordning. Till den polska
anlände några tusen tatarer. Den förenade svensk-brandenburgska armén hade råkat i ett svårt
trångmål mellan skogen Biallalenka och floden Weichsel och det gällde att komma ur detta,
ut på slätten och utveckla sin krigsmakt i en fördelaktig ställning. Krigsråd hölls och trakten
rekognoscerades. Karl X:s storhet som krigare strålar högst, då han plötsligt står inför
svårigheter, som för andra synas oöfvervinneliga, och med det öfverlägsna snillets skarpblick finner
utvägen till räddning och seger. Så här. Han fick med den förenade krigsmakten stå ostörd
intill följande morgon, d. 19 juli, en lördag. Då formerades en ordentlig batalj; det var emot
generalernas råd han beslöt striden. Rytteriet stod på flyglame. Det intog allt större del i
hans slagordningar, då värfningama mest gåfvo det och infanteriet minskades. (Se bataljplan n:o 1 o och
bihang). Svenskarne intogo den högra flygeln under Karl X själf, Adolf Johan, Karl Magnus
af Baden, Bog. Radziwill och Filip af Sulzbach samt i mellre linien Klas Tott, brandenburgame
den vänstra jämte 5 skvadroner svenskt rytteri, under kurfursten, som till sin hjälp fick Karl
Gustaf Wrangel, och under honom Fredr. af Waldeck, generalfälttygmästaren Sparr samt
i mellre linien Böddeker; midten intogs af fotfolket under Jakob Kasimir De la Gardie, och där
framför stod artilleriet, kommenderadt af Gustaf Oxenstierna; på hvardera flygeln voro 2
brigader fotfolk, nämligen afsuttna dragoner; den brandenburgska midten intogs af 5 fotbrigader
och artilleriet. Hela slaktordningen var delad i 3:e treffen eller linier bakom hvarandra såsom
vanligt, och båda flyglama voro gjorda lika starka, den högra med 31 rytteriskvadroner, den
vänstra med 32; kurfursten hade ett mycket godt artilleri och likaså infanteri; i midten stodo
inalles 11 fotbrigader, däraf 6 svenska och de 5 brandenburgska. Tredje linien eller
treffen, som var ganska stark, stod å högra flygeln under Fabian Berens och Henrik Hom, i
midten under BUlow, å vänstra flygeln under hertigen af Mecklenburg och Kannenberg.
Krigsråd hölls och det öfverenskoms, att de kurfurstlige skulle hålla sig å vänstra
sidan vid skogen midt emot Weichseln, där de posterat sig; Karl X åter ville bege
sig bakom dem genom skogen ut på fältet och alltså lämna kurfursten att behålla högra flygeln.
Efter krigsrådet lämnade konungen åt hertig Adolf Johan oändrad fronten af rytteriet i i:sta
treffen, på det fienden ej måtte märka, hvad af den svenska armén bakom dennes i:a linie
skulle afmarschera. Allt lyckades väl; och den svenska arméij kom sålunda ur trångmålet,
hvari den råkat första dagen, genom skogen under betäckning af den i:a linien ut på fältet.
Med synnerlig ordning behölls härunder uppställningen, ehuru fienden gjorde åtskilliga attacken
Sen retirerade flygeln under Adolf Johan uti lika god ordning och följde något efter den
öfriga svenska armén. Detta sökte väl fienden, så snart han blef det varse, hindra genom anfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
