- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
71

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller hela. Hvad göra med resten af den danska monarkien och hvad ge svärfadern, hertig
Fredrik III af Holstein-Gottorp? I yttersta fall dela med honom och andra, främst England, hvad ej
den svenske konungen själf behöll. Så skulle han, i hvartdera fallet, lägga en annan hörnsten, den
viktigaste, till det svenska Östersjöväldet, Gustaf Adolfs, Kristinas, Axel Oxenstiernas efterlämnade arf.

Det var stora mål Nordens monarker uppställde å båda sidor, och striden därom upprörde
det mesta af vår världsdel.

Sådan är taflan, där vi nu gå att följa Karl Gustaf Wrangel igen, i hans nya verksamhet,
i norra Tyskland, i Pommern, Wismar, Bremen-Verden, sen i Holstein, Slesvig, Jylland, vid Bält.
Bland svenske män nedanom tronen är han den, som främst fyller denna tafla, och det blef hans
nya storhet. Det var tydligen ej en tillfällighet, att Karl X gaf honom denna ställning. Han hade
lysande föregåenden på den banan. Han var utan tvifvel rätte.mannen på rätte plätsen.

K. G. Wrangel stannade i Pommern året 1656 ut intill mediet af jan. 1657. Han hade
till en början att sörja för fortsättningen af skeppsbyggeriet här, hvartill han senare fick sig 3000
rdr anvisade. I Wolgast, hvilket han ansåg vara den tjänligaste orten både för anskaffandet af
ma-terialierna och andra bekvämligheters skull, uppehöll han sig för det ändamålet hela november
månad och sökte skaffa en skicklig skeppstimmermästare samt en och annan skicklig mästare och
timmerfolk, lät hugga en god kvantitet skeppsbyggnadsvirke och föra ner till sjön, skaffade järn från Sverige
etc. Sen skulle han taga i ögonsikte och se till alla garnisonerna och fortifikationerna i Pommern

samt magasin, ammunition och materialier, besökte därför också Anklam, Stettin, Øckermunde,
Damm, Wollin och åter Wolgast under december månad 1656.

Det svenska Pommern liksom den brandenburgske kurfurstens Hinterpommern och Mark
Brandenburg voro utsatta för infall af polska fientliga partier. Wrangel hade order att ej göra
några exkursioner åt Polen från Pommern, ehurn han hade önskat order därom. En del svenska trupper,
hvilka något förut fått gå från Stor-Polen och Pomerellen att ha kvarter i Pommern, fick dock Wrangel nu
enligt nya order sammandraga, låta dem förena sig med Anhalts folk och göra fienden en diversion
i Stor-Polen samt således betäcka de nämda landen. Till den 15 dec. beordrade han dessa trupper
till rendez-vous vid Stargard. Som generalmajor Böddeker, hvilken skulle föra dem, ej än var
anländ, anförtrodde han ledningen af dem åt fursten af Anhalt, hvilken fick föra dem åt gränsen, åt
Dra-heim, Biitow, Schlochow, Lauenburg, och sen förlägga dem i kvarter. Det var desamma — en
1138 man af 8 uppgifna olika regin och trupper—, som i följd af anfallet på Konitz den 11 —20 okt.
först af fientliga partier och sen af hela den polska armén under Johan Kasimir själf, hvilken var på väg till
Danzig, hade fått utrymma sina kvarter och under fursten af Anhalt bege sig på en tid till Pommern.
Wrangel och de kurfiirstliga myndigheterna hade ej så litet att göra för att möta de fientliga polska infallen.

Tillkommande vår förutsåg konungen det bli värre för Pommern samt beordrade Wrangel
den 23 dec. att förse alla orter väl med proviant, ammunition m. m. och söija för reparering af
fortifikationerna. Resultatet af Wrangels undersökningar var, att det var slätt ställdt med orterna
och fästningarna, att de voro så förfallna att man flerestädes kunde rida in och att hvarken folk eller
penningar funnos för deras iordningställande och förbättring. (Se bih.) Vintern var ej heller lämplig för
reparationer. Dänholmen vid Stralsund låg alldeles nere och var fösvarslöst, ehuru det ju var en
ort af ej ringa betydelse, ifall något till sjös skulle inträffa, och än mer om fienden bekomme den
i sina händer. Wrangel föreslog därför, att den måtte förses med goda verk och folk samt en
person, som kunde på stället tillse kronans intresse där. Han erhöll sen Karl X:s order återigen, af
d. 8. jan., att låta reparera fästningarna i Pommern och proviantera dem samt taga Du Quesne
från Hamburg dit till befästningsarbetena. Men ett kungabrefaf d. 29 dec. 1656 ålade honom först
att resa til Bremen och jämte generalmajor Volckman taga i ögonsikte alla orter där och företaga
reparationer af en och annan. Den 21 jan. träffa vi honom i Wismar, hvars fortifikationsverk han
ock fann tämligen förfallna, isynnerhet kastellet Wallfisch, som låg mestadels alldeles nere och från
sjön var nedspoladt. Dess reparation kostade betydligt och han ärnade bruka garnisonen därtill, ehuruväl
han befarade att det intet bestånd skulle komma att äga, emedan så snart vattnet steg, detsamma
åter tog bort jorden. Att använda sten blefve då enda utvägen. Konungen gaf sitt samtycke till
reparationen, men begärde först fä sig tillsänd förslag på kostnaderna.

Kommendanten i Warnemiinde skans Erik Walentinsson blef ålagd att hålla den i godt
skick. Utom kastellet Wallfisch fann ock Mardefelt vid sin ankomst staden Wismars försvarsverk i förfallet
tillstånd. Karl X tillskref Volckman d. 12 febr. 1657 att i tid förse Bremen med proviant och själf taga
orterna i skärskådande och d. 16 Wrangel att bilda ett artilleri i Pommern och Bremen, den 24
Rehn-skiöld att i tid proviantera Wismar, hvars garnison han beordrade d. 2 mars att förstärkas med 4
komp. fotfolk från Pommern och 2 att arbeta på fästningsverken. Till försvaret af de tyska pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free