Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Äventyret börjar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io henning berger
Framför min näsa svävade den, sagoinsekt, jag sett
i drömmen!
Jag stötte båda knytnävarna i sitsens siden och satt
kapprak.
Men för sekunden trodde jag, att jag drömde vidare.
Jag gnuggade mig i ögonen — nej, insekten,
dubbelinsekten, var där och log mig mitt in i ansiktet.
Framför mig stod en fantastisk uppenbarelse — en
ung flicka, spenslig som ett kryp, lysande som en
fjärils vingar. Hennes hår som var svenskt rågbion t,
var uppsatt i en cirkustupé och prydd med små
paljetterade svarta bandrosetter. Ansiktet under denna
hårprydnad var blekt som porslin och hade ett par
muscher på kinden och vid ena mungipan. Det var för
resten något porslinsaktigt över henne — hon kunde ha
varit en saxisk porslinsdocka, som nickar — och hennes
tunna former, ytterligare accentuerade genom svart tyll
och stramspänd, genomskinlig sidentrikå, gav något
overkligt åt figuren. En kort dansöskjol stod ut som
en parasoll från midjan, och därunder poserade i
raffinerad teckning ett par ben, vars mjällvita hud lyste
genom de silkessvarta maskorna i strumpornas
ormskinn. Hon hade svarta skor — de minsta, jag sett —
in ed höga förgyllda klackar, och skornas band
voro också gyllne och fortsattes i romersk
korsknyt-ning en bit uppåt ankeln.
Men det var ansiktet!
Jag har aldrig sett något liknande — förr eller
senare.
Ett smalt ansikte, som en vesslas. Ungt — och ändå
gammalt. Två ögon, som voro tigergula, och inga
ögonbryn. En mun, som var en prick — en lackprick på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
