- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
242

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som mest smärtade honom, utan det intrång,
den härliga tavlan lidit, den skada, som
tillfogats de många, späda, ömtåliga ymparna,
det illvilliga förintandet av den välsignelse,
som naturen ämnat honom såsom belöning för
tålig, omsorgsfull vård.

Under det hans vrede steg allt högre
och högre utan att ännu fullt hava nått upp
i jämnhöjd med den utövade fräckheten, kom
ytterligare en fördröjd sten flygande, efter
en paus en andra, och något senare en tredje.
Yar och en av dem beskrev ungefär samma
bana, så att efter allt att döma var det någon
enstaka skytt som kastade dem ifrån något
avlägset gömställe, där han trodde sig i
säkerhet.

Och Conrad själv tycktes utgöra målet, där
han skild från de andra rörde sig längs
kanten av muren, ty varthän han än gick,
befann han sig alltid i skottlinjen, ehuru
projektilen slog ned på gräsplanen långt nedanför
hans uppehållelseplats. Att döma av
kisel-stenens osäkra rörelser saknade skytten
uppenbarligen tillräcklig kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free