Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tistiska förmågor och produkter kring och på sig, men baron
Mannerheim använde de långa stunderna att rita, icke enskilda
figurer, utan hela serier, påminnande i smått om det, som den
störste af karrikatyrmålare gjort förut, nämligen Hogarth i sin»
(iProgresser af det onda.71 Mannerheims teckningar voro god*
modiga, såsom lynnet hos artisten föreskref, och när han hade
slutat denna artistiskt ekonomiska session, då lemnade han sina
produkter, såsom en mindre fin man skulle hafva gjort med
askan efter sin cigarr. Vaktmästaren tog bort dem, men
lyckligtvis var der i verket en cmbetsbroder, som hade kärlek för
konsten, som samlade dessa karrikatyrteckningar och som
troligen har dem ännu i förvar. I en framtid, när dessa
reproducerande konster, som ligga hos oss i linda, hunnit mer
utveckla sig, skall man söka upp dem. Hjalmar Mörner i Sverige,
blef afhållen, älskad och beundrad, som jag tror, för icke
större-gåfvor än Mannerheim, och i Frankrike skulle denne vår lands*:
man sannerligen med sådan förmåga af satir kunnat täfla med
Gavarni.
Jag antydde det, att bland artister döden ingen skörd på
detta år gjort hos oss, ty på det hela taget var
Mannerheim-förlorad för konsten långt, förrän han var förlorad för lifvet.:
I andra länder har denna tid dock varit rik på dödens skördar:
och, såsom vi alla veta, bortkallat bland andra den snillrikastei]
qvinna*), som någonsin funnits i menskligheten, tror jag, och som
3’ttei’st ofta använde snillet så, att jag tror, det hade varit bättre,<
att hon hade haft litet mindre mått deraf. Hon angår oss icke,
och många andra af de nyligen bortgångna angå oss icke heller,
men en vill jag dock framhålla.
För många år sedan såg jag i Diisseldorf en man, en
norrman, vid hvars anblick den tanken uppstod hos mig och
följde mig länge sedan, att i honom var en norm, ett ideal,
för den finske artisten. Han stod på främmande mark, men
han stod dock på egen botten. Det var något förnämt hos
honom på det sätt, som känslan af berättigadt värde ingifver,
*) George Sand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
