Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den försvunna brudgummen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterst tillbakadragen och gentlemannalik i hela sitt
uppträdande. Till och med hans röst var mycket sakta och lågmäld;
han sa’ att han som barn hade haft strupkatarr och svullna
körtlar, och sedan dess var hans hals alltid svag och han hade
ett stammande och viskande sätt att tala. Han var alltid mycket
väl och trevligt fast enkelt klädd; han hade klena ögon
liksom jag och bar blåa glasögon för att skydda dem mot
dagsljuset.»
»Nå, och vad hände, då er styvfar kom hem från
Frankrike?»
»Mr Hosmer Angel hade åter börjat besöka oss, medan min
styvfar ännu var frånvarande, och föreslog att vi skulle gifta
oss, innan han återvände hem. Han var förskräckligt allvarlig
och lät mig svära på bibeln, att vad som än måtte hända,
skulle jag alltid förbli honom trogen. Min mor sade, att det
var alldeles rätt av honom att låta mig svära och att det var
ett bevis på uppriktigheten av hans känslor. Min mor stod
redan från första början helt och hållet på hans sida och syntes
tycka om honom till och med ännu mer än jag. När så de båda
började tala om, att vi skulle gifta oss inom en vecka, frågade
jag vad styvfar skulle säga om saken; men de svarade, att vi
inte skulle bry oss om honom, utan underrätta honom efteråt
om vad som skett, och min mor försäkrade, att hon nog skulle
ställa allt till rätta med honom. Jag tyckte emellertid inte
riktigt om detta, mr Holmes. Visserligen kunde det synas löjligt
att jag skulle be honom om lov att gifta mig, då han ju endast
är några år äldre än jag; men jag ville i alla fall inte göra
något bakom hans rygg, så att jag skrev till min styvfar i
Bordeaux, där firman har kontor, men brevet kom tillbaka till
mig på själva bröllopsmorgonen.»
»Det hade således inte träffat honom?»
»Nej, han hade vänt om till England, strax innan det
anlände.»
»Åh, det var ju riktigt ledsamt! Ert bröllop var således
bestämt till fredagen. Skulle det äga rum i kyrkan?»
»Ja, men vi önskade ett mycket stilla bröllop. Vi skulle
vigas i St. Saviours kyrka, nära Kings Cross, och sedan äta
frukost på St. Pancras hotell. Hosmer kom och hämtade oss i en
cab, där min mor och jag fingo plats, och själv steg han upp i
en droska, som händelsevis fanns litet längre upp på gatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
