Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
— Ja, det har hänt mig mycket, och jag bara
längtar att få tala om alltsammans för dig. Jag
har så svårt att gå och bära på saker alldeles
ensam.
— Nå, det vet jag. Om du tillåter, så beställer
jag en wienerschnitzel, innan du börjar din bikt.
Dina bikter bruka bli långa, och för resten är
det lunchtid.
— A, förlåt, snälla Louis, då kanske jag hindrar
dig? I
— Var inte dum nu. — Fröken, en
wienerschnitzel, och så peppar, så fort som möjligt,
är ni snäll. — Nå, gå på nu, p e t i t e. Ha de kysst
dig mycket i sommar?
— Kysst? Nej, vet du vad! Jo, för resten...
— Så-å? Louis såg stadigt på flickan, och hon
rodnade plötsligt ända upp i pannan.
— Nej, titta inte så där, Louis. Drick ditt te
nu, så skall jag berätta. Här kommer maten. A
Gud, skall du sätta i dig hela den där? Ät nu, så
pratar jag.
— För min del ser jag helst, att jag slipper
prata med maten i mun. Det brukas inte i bättre
familjer.
Hon stödde armbågarna mot bordet och såg
på Louis med något av spjuver i blicken.
— Ja, ser du, började hon. Jag vill fatta mig
kort, som talare bruka säga, när de sätta i gång
med ett längre anförande. Alltså: han kom, såg
och segrade.
— Vilken han? frågade Louis utan att se upp.
— Du skulle ju inte säga något, sade flickan.
Vänta bara. Jag är inte förlovad, ser du, för att
familjen vill inte veta av det, så det är ställt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
