Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
En dag ser hon honom stå borta vid grinden.
Hans gängliga pojkfigur har en helt ödmjuk
hållning, och bredvid honom står en liten
röd-kindad flicka med ljust, burrigt hår. Redan! Han
är kär — hans ögon äro frånvarande, han blir
mycket noga med sina halsduksknutar och
mönstrar ibland sitt fräkniga ansikte i spegeln.
Mamma börjar göra upp planer, då han plötsligt
kastar om och gräver ner sig i arbete. Han skall
bli uppfinnare — stor, ryktbar! Vid middagen
dyker han upp, är fåordig och dyster och svart om
fingertopparna. Det går inte bort, det svarta, det
kommer från maskinerna.
Ären gå. Han växer inte längre oupphörligt
ur sina kläder. Han är fullvuxen, väl ej stor och
berömd, men duktig och begåvad. Han fyller i
dag tjugufem år!
Det slog i tamburdörren. Hon hörde hans steg
i sälen. Han kom emot henne med utsträckta
armar.
— Mamma — mamma! Vad har du där? En
sådan liten klänning!
Hon såg uppmärksamt in i det manliga ansiktet.
Långt borta från det förgångna tyckte hon sig
höra stapplande, osäkra barnsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>