Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII. Augusti-September 1886 - Ellen Fries, Om »Hemstudier». I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
drar naturligen en annan ledning än en lärarinna. Det ofvan sagda
torde dock visa, huru många olika sätt det finnes att gå tillväga vid
en skriftlig undervisning. De närmare detaljerna vid
undervisningssättet skulle det blifva alltför vidlyftigt att här omnämna. Det torde
ock i en uppsats som denna vara o behöfligt. Det kan vara nog att
nämna, att de, som haft »hemstudierna» om hand inom
Fredrika-Bre-mer-Förbundet, hafva låtit sig angeläget vara att vid ledningen ej
binda sig inom vissa regler utan att så mycket som möjligt gä hvar
och en lärjunges önskningar och kraf till mötes.
II.
För att fylla Fredrika-Bremer-Förbundets uppgift att förbättra
qvinnans ställning finnas tvä sätt att gä till väga.
Det ena är att föra in qvinnan på af mannen förut trampade
vägar, och att. då för henne underlätta de första stegen. Det andra
sättet är att uttänka nya vägar, som lämpa sig för hennes n. v.
förhållanden och pä hvilka hon kan lära sig att bättre uppfylla sina
uppgifter såsom qvinna. Vid användandet af detta andra sätt tarfvas dock
alltid en stor försigtighet, sä att man ej i en oklok välmening uppreser
nya skiljemurar mellan de begge könen utom de, som redan finnas.
Vid anordnandet af de s. k. hemstudierna har Fredrika-Bremer-
* o • •
Förbundet följt det andra sättet att gä tillväga. Hemstudierna» äro
anordnade endast för qvinnor och ha ej någon motsvarighet inom
mannens undervisning. De lämpa sig särskildt för qvinnans n. v.
ståndpunkt och lefnadsvanor. Någon ny skiljemur mellan könen skola de
dock ej resa, tvärtom, de äro egnade att undergräfva en, som redan
finnes, nämligen en olika intellektuel utveckling.
Men hvilka äro rle särskilda förhållanden, som göra
hemstudierna gagneliga just för qvinnan?
Flickan slutar skolan i regel tidigare än ynglingen.
Förhållandena komma nog småningom i detta fall att ändra sig, men ännu är
det så. Flickan lemnas sedan långt mera på egen hand i sina
intellektuela intressen än hvad ynglingen gör, och hon har ej samma
tillfälle till ett lärorikt umgänge, som han har. Särskildt gäller detta
de unga flickorna på landet. Flickan behöfver ej alltid utbilda sig
till ett visst yrke; understundom kan hon det ej, ty hon har
sysselsättning i hemmet eller är der af ett eller annat skäl bunden. Denna
syselsättning är likväl ej mera ansträngande, än att hon kan ha tid
öfver till läsning, ja, qvinnan kan ofta sägas ha mera tid till bildande
läsning, än hvad mannen har. Men en ung flicka, äfven orn hon är
intresserad för studier, har dock i allmänhet för liten sjelfständighet
och förmåga af initiativ för att på egen hand kunna utarbeta en
studieplan och följa den. Det talas ofta om, att qvinnan har mindre
förmåga af initiativ än mannen. Skulle nu detta vara händelsen, så
behöfde hon äfven af denna anledning vid sina studier ett stöd och
en hjelp, särskildt när hon, såsom vi ofvan visat, arbetar under
ogyn-saminare förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
