Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Lilla Em'ly - XXII. Gamla ställen och nytt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3.9
såg leendet i hans öga, sade jag med verklig lättnad:
»Ack, Steerforth, om du också skämtar om de
fattiga, om du gnabbas med miss Dartle, och på
lek söker dölja dina sympatier för mig, vet jag i
alla fall hvar jag har dig. När jag ser hur fullt
du förstår dem, hur förträffligt du vet att sätta dig
in i en lycka, lik denna enkla fiskares, eller sentera
en ömhet, sådan som min gamla sköterskas, så vet
jag, att det finns hvarken någon glädje eller sorg
eller annan djupare känsla hos sådant folk, som du kan
vara likgiltig för. Och just för det beundrar ©ch
älskar jag dig, Steerforth, så ofantligt mycket mer.»
Han stannade, såg på mig och sade: »Bellis, jag
tror du menar hvad du säger och att du är god.
Jag önskar vi alla vore det!» I nästa minut sjöng han
helt muntert mr. Peggottys visa, och med raska steg
gingo vi tillbaka till Yarmouth.
KAP. XXII.
Gamla ställen och nytt folk.
Steerforth och jag uppehöllo oss öfver fjorton
dagar i den landsändan. Att vi voro mycket
tillsammans, behöfver ej sägas, men ibland kunde vi
vara åtskils några timmar i sträck. Han var en god
sjöjman, jag idäremot en ganska skral sådan, loch
njär han for ut och seglade med mr. Peggotty, hvilket
var hans älsklingsnöje, stannade jag vanligen kvar
på land. Den omständigheten att jag bebodde
Peggottys gästrum ålade mig ett tvång, som han gick
fri för, ty som jag visste hur träget hon dagen lång
skotte om mr. Barkis, ville jag inte vara ute sent på
kvällarna, då däremot Steerforth, som bodde på ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
