Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Mr. Micawbers stridshandske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S°5
Copperfield skall beklaga, icke fördöma, dess utbrott.»
Mr. Micawber omfamnade därefter mrs. Micawber
och tjryckte min hand, låtande mig genom denna
fragmentariska anspelning förstå, att husets
vattenledning samma eftermiddag blifvit afstängd på grund
af uteblifven betalning för förbrukningen.
För att draga mr. Micawbers tankar från detta
melankoliska ämne, underrättade jag honom om, att
jag räknat på att han skulle brygga en bål punsch
åt oss och förde honom till citronerna. Hans
nedslagenhet, att icke säga förtviflan, var som
bortblåst, och aldrig har jag sett någon människa med
så mycken tillfredsställelse inandas citronskalens och
sockrets doft, den brinnande rommens lukt och det
kokande vattnets ånga som mr. Micawber den dagen.
Det var någonting högst underbart att se hur hans
ansikte lyste mot oss genom ett lätt moln af alla
dessa fina dunster, och det såg ut som hade han
i stället för punsch bryggt sin familjs förmögenhet intill
de mest aflägsna led. Hvad mrs. Micawber beträffar,
vet jag inte, om det var en verkan af mössan eller
lavendelvattnet eller knappnålarna eller brasan eller
vaxljusen, men säkert är, att hon var jämförelsevis
vacker, då hon kom ut från mitt rum. Och ingen
lärka kunde vara gladare än denna förträffliga kvinna.
Jag förmodar — ty fråga vågade jag inte —, men
jag förmodar, att mrs. Crupp blef sjuk sedan hon
stekt flundrorna^ Ty efter den rätten var det illa
ställdt för oss. Fårsteken kom upp, mycket röd
invändigt och mycket blek utvändigt samt för öfrigt
bestänkt med ett främmande grynigt ämne,
gråaktigt till färgen, som om den fallit i askan i den
där underliga spisen. Såsen gaf oss dock ingen
ledning vid bedömandet af detta förhållande, ty den
unga flickan hade spillt ut den i trappan, där den
i parentes sagdt förblef, och bildade en långdragen
fläck tills den nötts bort. Dufpastejen var inte dålig,
men ganska bedräglig, ty skorpan påminde om ett
enligt frenologiska begrepp misslyckadt hufvud: den
var full af knölar och höjningar, men det fanns ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
