Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— hum — en blå halsduk, som ligger i
lådan bredrid er armbåge. Knäpp till
min rock öfver bröstet, mitt barn. Det
ser — hum — det ser bredare ut, då den
är knäppt.
Med darrande hand sköt han tillbaka
sitt gråa hår och understödd af Clennam
och sin dotter visade han sig vid fönstret,
stödjande sig på deras armar.
Medlem-marne helsade honom med hjertliga
hurrarop och han kysste på handen åt dem
med största välvilja och nedlåtenhet. Då
han åter drog sig tillbaka i rummet, sade
han med en ton af största medlidande
öfver deras eländiga belägenhet: “stackars
varelser!
Lilla Dorrit önskade ifrigt, att han skulle
lägga sig en stund för att lugna sig. Då
Arthur nämnde till henne, att han skulle
gå och underrätta Pancks om, att denne
nu kunde inställa sig så snart han ville
för att afsluta denna angenäma affär, bad
hon honom hviskande dröja till dess
hennes far lugnat sig och gått till hvila. Hon
behöfde ej be honom två gånger; hon
ordnade faderns säng och sökte öfvertala
honom att lägga sig. Men ännu en
half-tiinme kunde han ej förmås att göra
annat, än att gå omkring rummet, och med
sig sjelf resonnera om möjligheterna för
eller emot, att marskalken skulle tillåta
alla fångarne gå till fönstren i
embets-männens våningar, som vette åt gatan,
för att se när han och hans familj foro
bort i vagn — hvilket, sade han, troligen
skulle vara ett riktigt skådespel för dem.
Men småningom började han sjunka ihop
och tröttna och utsträckte sig slutligen på
sängen. ’
Hon satte sig troget bredvid honom,
fläktade på honom och svalkade hans
panna; han tycktes slumra af (allt med
pen-garne i sin hand) då han oväntadt reste
sig upp och sade:
— Mr Clennam, jag ber om förlåtelse.
Förstår jag er rätt, min bäste herre, och
kunde jag nu — hum — kunde jag i
detta ögonblick gå igenom vaktstugan, och
— hum — taga en promenad.
— Jag tror ej det, mr Dorrit, var det
svar som Clennam, ehuru ogerna, måste
ge. Åtskilliga former måste först
iakttagas; och ehuru ert qvarhållande här
numera endast är en formalitet, så fruktar
jag att ni dock måste underkasta er den
ännu en liten tid.
Yid detta svar utgöt fången åter tårar.
— Endast några få timmar till, min
herre, uppmuntrade honom Clennam.
— Några få timmar till, min herre,
utbröt gubben häftigt. Ni kan lätt tala
om några timmar, min herre! Men hur
lång förmodar ni en timme vara för en
man, som qväfs i brist på luft?
Det var hans sista utgjutelse för den
gången; ty sedan han utgjutit än några
tårar och på ett jemrande sätt klagat
öfver, att han ej kunde andas, föll han
småningom i sömn. Clennam hade tillräcklig
sysselsättning för sina tankar, då han satt
i det tysta rummet och betraktade fadern
på sin säng och dottern, som fläktade på
hans ansigte.
Lilla Dorrit hade också tänkt. Sedan
hon sakta bortstrukit hans gråa hår och
vidrört hans panna med sina läppar, såg
hon på Arthur, som närmade sig henne
och fortsatte i en låg hviskning det ämne,
som varit föremål för hennes tankar.
— Mr Clennam, skall han betala alla
sina skulder, innan han lemnar detta ställe?
— Ja, utan tvifvel. Alla.
— Alla skulder, för hvilka han setat
inne här, under hela min lifstid och än
längre?
— Ja, utan tvifvel.
Det låg tvifvel och motsägelse i hennes
blick; den var ej helt och hållet
tillfredsställelse. Han undrade öfver denna
upptäckt och sade:
— Är ni ej glad öfver att han kan
göra det?
— Är ni ? frågade lilla Dorrit, tankfullt.
— Är jag? Jag är hjertligt glad
der-öfver.
— Då vet jag att jag också bör vara det.
— Och är ni det ej?
— Det förefaller mig hårdt, sade lilla
Dorrit, att han skall ha förlorat så många år
och lidit så mycket och ändå få betala sina
skulder. Det synes mig hårdt, att han skall
betala både med lif och med pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
