Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liv och död. Kom inte någon båt, som passade och
skulle ha lotsning ut, måste lotsarna ta sig ut till
Måsklubb på vad sätt som helst, stundom i sina egna ökor,
men lika ofta i andras. Mången gång såg det riskabelt
ut, redan när de lämnade Tallholmen, men det värsta
kom längre ut, där havssvalgen öppnade sina breda,
hungriga käftar för att sluka allt, som kom i vägen.
Vid flera tillfällen hände det, att Albert var enda
lotsen på Måsklubb. De andra hade givit sig ut på
lotsning eller inte kommit tillbaka. Då fick Anna inte
se skymten av honom hemma i stugan. Han vaktade
dygnet runt i lotsstugan, tog sig en slummer på britsen
någon stund, men satt annars och spanade runt
horisonten oavbrutet. Anna fick bära ned maten åt honom.
Han unnade sig inte ens tid att gå hem och äta.
Det där var naturligtvis överdriven pliktkänsla.
Anna frågade honom också varför han skulle vakta
där, när det inte fanns några lotsar hemma. Han
kunde inte gå ut han också! Lotsförman måste väl i
Guds namn stanna hemma! Och inte kom det väl
båtar var minut heller! Man kunde se dem i timtal förut.
Albert svarade inte mycket på Annas frågor. Han
rörde sig mest med några allmänna fraser om plikt
och förordnanden och att man skulle vara på sin post
jämt. Han tänkte visst inte lotsa själv, för så vitt inte
det kom någon, som var i sjönöd. Men ännu så länge
hade de bara signalerat efter lots, och då kunde han
inte hjälpa, när ingen fanns att få. Det var
lotsver-kets fel. De snålade på lotsarna.
Anna brydde sig inte om lotsverket det ringaste, men
hon gjorde en mycket berättigad invändning.
»När du skall sitta här hela dagarna och jag nere
hos mig ensam, så tycker jag verkligen jag lika gärna
kunde fara hem till Tallholmen. Där kan jag åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
