Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslagren. I dessas föreställningssätt hade isynnerhet
den nivellering, som enväldet åstadkommit, burit frukt. Gent
emot konungamakten egde aristokratien ej större politisk
befogenhet än de; i nyttig verksamhet var den dem underlägsen,
och i bildning kände de sig såsom dess jämlikar; så mycket
obilligare syntes det dem därför, att denna klass skulle genom
privilegier och — hvad som kanske allra mest retade bland
ett folk af så ömtålig fåfänga som det franska — inom den
dagliga sammanlefnaden taga försteget framför dem[1]. Under
sådana förhållanden slogo de revolutionära teorierna på helt
annat sätt rot inom bourgeoisien än inom aristokratien. När
man här deklamerade mot tyranner, aristokrater, vidskepelse
och fördomar, var det på renaste allvar. Utan praktisk
erfarenhet af politisk själfstyrelse, som äfven dessa
samhällsförbättrare voro, sågo de härvid i Rousseaus och Mablys
skenbart så påtagliga samhällsläror den trollformel, som skulle
befria verlden från alla dylika vidunder och för alltid bereda
mänsklighetens lycka, men man inskränkte sig ej här till att
platoniskt beundra dem utan längtade med otålighet efter ett
tillfälle att däråt bereda den fullaste praktiska tillämpning.
Äfven inom lågadeln och det lägre presterskapet funno
de nya lärorna anhängare, emedan de gåfvo dessa klasser
vapen mot deras gynnade ståndsbröder, och inom arméen spredo
de sig hastigt i följd af de där rådande missförhållandena;
många af de simpla krigare, som sedan skulle uppstiga till
en så lysande ställning, hade redan före revolutionen genom
dem erhållit sin första andliga väckelse. Äfven de stora
städernas lägre befolkning, af hvilken en del här med skäl kunde
kallas pöbel, greps af rörelsen. För denna klass blef isynnerhet
Rousseaus samhällslära ett sannskyldigt evangelium. Talet om
folkets allmakt tillämpade den på sig, det egentliga »folket», och
så förbereddes här de konsekvenser af de nya lärorna, som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
