- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
131

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifskraftigt aristokratiskt element, hade det säkerligen varit att
låta den oformliga treståndsrepresentationen utbytas mot ett
tvåkammarsystem med ett efter engelskt mönster bildadt
öfverhus, men just emot en sådan anordning förekomma i adelns
cahiers förbittrade angrepp, och såsom skäl däremot angifves
uttryckligen, att upprättandet af ett öfverhus skulle
omintetgöra den jämlikhet, som borde utmärka förhållandet mellan
ståndets alla medlemmar[1]. Dessutom saknades inom den
franska adeln de för en verklig politisk aristokrati nödvändiga
traditioner, som kunna förmå en dylik klass att låta den
offentliga verksamheten, ej de yttre företrädena bli
hufvudsak samt att sätta det helas välfärd framför personliga
fördelar eller tycken. Trots de liberala talesätten i tidens anda
är det därför att befara, att, om den franska adeln nu fått
öfvertaga ledningen af frihetsverket, detta ej blott blifvit en
byggnad utan underlag, utan också, såsom vid föregående
tillfällen, då denna adel sökte rycka upp sig ur sin politiska
indolens, kommit att urarta till blott aristokratisk fronderi;
och vill man se, huru en sådan frihet på längden tager sig
ut, må man betrakta Polens historia under nyare tiden och
Sveriges under frihetstiden; båda erbjuda exempel på hvad
det innebär för ett land att ega en regerande
»riddarhusdemokrati» — och detta var just det politiska ideal som i
allmänhet möter oss i adelns cahiers. Huru mycket man med
skäl kan beklaga det aristokratiska elementets undanskjutande
under revolutionen, torde dock sålunda orsaken därtill böra
sökas ej blott i deras oförstånd, som gåfvo rörelsen dess
riktning, utan äfven i den franska adelns egen beskaffenhet.

Med afseende på presterskapets cahiers kunna vi inskränka
oss till det omdömet, att de på det hela taget gå i samma


[1] Under det att många afstyrka, finnes ingen adlig cahier som
tillstyrker ett öfverhus, ty såsom ett sådant i den mening, hvarom här är
fråga, kan ej anses den af några tillstyrkta anordningen, att hela adeln
tillsammans med presterskapet eller en del däraf skulle bilda en första
kammare. Härvid tänkte man sig endera ett tvåkammarsystem eller ock en ny
treståndsindelning, åstadkommen därigenom att bönderna skulle skiljas från
stadsrepresentanterne (adeln i Montargis). Adeln i Gien ville på detta
sätt åvägabringa en fyrståndsindelning (i det adeln och presterna fortfarande
skulle vara åtskilda).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free